Rädsla för främlingar

Världen är en tid barnets egen. Det är en berusande känsla.
Barnet har lärt sig att känna sig delaktigt i sin verklighet och visar sig kunna påverka sin omvärld i någon utsträckning.
Nu inleder barnet sin gränslösa men övergående "kärleksaffär" med hela sin omvärld, oreserverat och öppet.
En dag ökar ängslan åter hos barnet. Det är helt naturligt. Allt känns inte lika tryggt längre.
Världen vidgas och blir större
Varefter världen vidgas och visar sig stor, blir den också mer ogripbar och främmande. Barnet blir reserverat mot denna sin vidare omvärld, rädd för främlingar. Barnet kan också betrakta bekanta till familjen, som barnet lärt känna relativt väl, med nya ögon.
Föräldrar uppfattar lätt detta som en tillbakagång i barnets utveckling när de jämför med öppenheten barnet helt nyligen visat. Men det är ett fullt naturligt steg i utvecklingen, som dock framträder olika tydligt hos olika barn. De fortsatta stegen framåt tas med större försiktighet. Världen är så stor, så stor och Lasse så liten. Då gäller det att vara försiktig.
Tänk på att:
- Det är helt naturligt att barns skepsis ökar gentemot vuxna de tidigare visat full öppenhet. Det visar att de mognat till insikt om en vidare värld och att allt inte kan tas lika för givet längre.
Författare
Bengt Grandelius, psykolog
Foto:
Samuel Jonasson