Dataspel

Dataspel

Dataprogram för treåringar. 10-åringar som spenderar timmar framför spelen på skärmen.
Hur väljer man ett bra spel för små barn? Hur påverkas äldre barn av att spela dataspel med våldsamma inslag?
Och hur påverkas barnens kroppar och hjärnor, kapacitet och koncentration av dataspelen?

 

Forskarna är ömsom skeptiska, ömsom entusiastiska över hur dataspelen kan tänkas påverka den växande hjärnan.

- Vi vet att dataspel påverkar små barns hjärnor, men inte mycket om hur, säger specialpedagogen och författaren Ylva Ellneby, som skrivit boken "Cyberungar".

För det handlar inte bara om dataspel - utan om vad vi faktiskt använder vår tid till, menar Ylva Ellneby. Vi vet att datorn kan stjäla tid från annat. Utelek blir dataspel. Fysisk aktivitet ersätts av stillasittande framför en skärm. Samtal blir korthuggna fraser i spel eller, för lite större barn, förkortningar på facebook.

Vissa dataspel är snabba, med mängder av visuella intryck. Hos små barn kan detta tänkas leda till stress och förvirring, på samma sätt som det nyligen debatterade TV-tittandet.



TV eller dator på rummet = trötta barn  

Våra hjärnor vänjer sig från späd ålder vid allt större impulsflöden. Kombinationen av stress och fysisk inaktivitet utgör en verklig hälsofara i vår tid, och nu börjar sjukdomar och belastningsskador krypa allt längre ned i åldrarna.

Flera vetenskapliga studier har visat att även barn kan få belastningsskador; ont i armar, axlar och rygg om de blir sittande långa pass framför dataspelen. Den mesta forskningen har dock gjorts på barn i skolåldern, kring förskolebarnens dataspelande finns mycket lite kunskap.

En belgisk studie i tidskriften "Sleep" har konstaterat att barn som har tillgång till dator i sitt eget rum sover mindre och är tröttare än andra barn. Däremot är forskarna oense om huruvida dataspel kan kopplas till övervikt och allt fetare barn - här utgör förmodligen TVn en större bov eftersom TV-tittandet hänger än mer samman med snacks och skräpmat.



Skärmtid och rörelsetid  

- Jag tycker att det vore bra om föräldrar satte upp begränsningar för sina barn, inte bara för hur länge de får sitta vid datorn, utan för "skärmtid" totalt, alltså även tid framför videospel och TV, säger Ylva Ellneby. "Skärmtid" kan för lite större barn kvittas mot tid för fysisk aktivitet eller utelek - för att spela data en timme så ska barnet vara ute en timme eller liknande.

- Tydliga regler ger mindre tjat! Vi kan ju jämföra med lördagsgodis, en enkel regel som sparar in massor med tjat och som oftast accepteras väl av både barn och föräldrar.

Erfarenheterna av datorer i förskolan är begränsade, men liksom i skolan har många verksamheter dragit slutsatsen att driftskostnader och underhåll inte alltid ger valuta för pengarna i form av en snabbare kunskapsutveckling. Ylva Ellneby har en mer filosofisk inställning till frågan:

Vi borde kanske fråga oss varför vi måste få våra barn att nå vissa mål så tidigt som möjligt - mår vi själva särskilt bra i en sådan tidsanda!?

 

Värdet av dataspelande kan bero på åldern  

Den amerikanska utvecklingspsykologen och författarinnan Jane Healey, som skrivit boken "Tillkopplad eller frånkopplad", hör till skeptikerna. Hon menar att det inte finns vetenskaplig grund för att datoranvändning skulle tillföra någonting av värde för barn yngre än sju år, och att en överanvändning kan kopplas till sociala brister.

En studie som Healey gärna refererar till har utvärderat hur två grupper av tioåringar använde datorer; en grupp som fått tillgång till dataspel sedan treårsåldern har jämförts med en grupp som börjat använda datorer vid 10 års ålder. Det visade sig här att de "sena" dataanvändarna mycket snabbt kom ikapp i datakunskap, och att de då uppvisade en större kreativitet i sitt spelande - de hade bl a lättare för att prova alternativa problemlösningar (utanför "de gamla vanliga"). De styrde också sitt dataspelande själva i högre grad.

Men andra forskare, såsom engelskan Jo Bryce, har funnit belägg för att dataspel inte gör barn till introverta nördar - åtminstone inte i lite högre åldrar. Hennes studier har tvärtom visat att ungdomar som spelar dataspel ca 18 timmar i veckan uppvisar en ovanligt bra förmåga till både koncentration och koordination. De hade dessutom många kompisar och var mer välanpassade än andra ungdomar.
Den här forskningen ska man dock vara försiktig med att applicera på lägre åldersgrupper eftersom vi inte känner till särskilt mycket om hjärnans funktionsutveckling.

 

Arbetsminnet kan tränas upp  

Då är det måhända intressantare att titta närmare på de studier som gjorts av en forskargrupp vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Psykologen Helena Westerberg ingår i denna grupp och doktorerar i mitten av maj på de komplicerade mekanismerna i vårt arbetsminne.

Arbetsminnet hjälper oss att hålla saker i huvudet under en kortare stund - t ex ett telefonnummer man nyss slagit upp. Det gör också att vi kan behålla koncentrationsförmågan, alltså att minnas vad det är vi ska koncentrera oss på.

Helena Westerberg har bland annat undersökt om dataspel kan vara ett sätt att träna upp arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter som ADHD. Tillsammans med spelkonstruktörer har forskargruppen tagit fram datorprogrammet "RoboMemo" som testats på barn mellan 8 och 12 år. Programmet är adaptivt, vilket innebär att svårighetsgraden ökar när barnet blir duktigare.

Efter fem veckor med en halvtimmes daglig träning framför datorn hade arbetsminnet förbättrats påtagligt. Barnen hade blivit bättre på att koncentrera sig och på att lösa problem. Enligt lärare och föräldrar hade deras hyperaktivitet också minskat märkbart.

- Det var intressant och lite överraskande att se hur träningen av arbetsminnet hade en generell, positiv effekt på beteendet. Hos 90 % av barnen såg forskarna förbättringar som kan jämföras med de man ser vid behandling med det omdebatterade läkemedlet Ritalina.

Effekter av dataträningen sågs ännu tre månader efter det att träningsperioden avslutats. Mindre studier som gruppen gjort tyder på att resultaten kvarstår ännu längre. Forskarna kunde också slå fast att den adaptiva versionen av programmet gav bättre resultat än en variant med samma svårighetsgrad under hela träningsperioden.

Magnetkamerabilder som tagits på vuxna som tränat med hjälp av RoboMemo visar att hjärnaktiviteten i pannloben ökar genom den här typen av dataspel.

Stimulerande mål och spännande lek  

Petter Sydow är speldesigner hos PAN Vision som utvecklat Lek & Lär-programmen och Levande Böcker. Han tycker att svenskproducerade småbarnsspel ofta håller högre kvalitet än de översatta spelen från USA.

- Ett bra dataspel ska se till helheten. Det innehåller "mål" som stimulerar de barn som tycker om att jobba målinriktat, men vägen dit ska vara lekorienterad med massor av kul uppgifter att "fastna" på. Många mindre barn är inte särskilt intresserade av att vinna, eller nå något mål - de vill bara ha roligt.

Ett bra spel ska ha en bra balans mellan skriven information och ljud. Även de barn som lärt sig läsa tröttnar fort om de skrivna styckena är för långa. Möjligheter att anpassa nivån på spelet är ett stort plus.

 

Så väljer du spel

För dig som vill ge ditt barn riktigt bra dataspel har Petter Sydow några tips:

  • Titta inte bara på den lilla rutan med ålder som brukar stå i kanten på förpackningens framsida - den är ofta baserad på programmets innehåll av våld, sex etc, inte vilken ålder spelet lämpar sig bäst för. Kolla istället på baksidan – där brukar det framgå vilken åldersgrupp som har mest glädje av spelet.
  • Innan du köper ett spel; läs recensionerna, precis som när du väljer biofilm. Dagstidningarna recenserar ofta nya spel och den ideella konsumentorganisationen Goodgame (www.goodgame.se) testar och betygssätter spel med hjälp av en expertpanel bestående av barn i lämplig ålder. Klicka på avdelningen "Junior".
  • Spela spelet själv. Sitt med i början när ditt barn spelar. Ibland kan du testa en demo-version av spelet på förlagets hemsida innan du köper det.

 

Våldet då?  

I småbarnsspelen för PC och Mac finns det befriande lite våld. Annat är det i högre åldrars spel, och i vissa program för Nintendo, xBox och PlayStation, i första hand översatta importer.

Den "moraliska paniken" kring dataspelandet hade övergått i entusiasm kring millenieskiftet. Men pendeln svänger snabbt. Idag är det återigen okej att vara skeptisk mot såväl IT-aktier som 3G-master och datapartyn med LAN (ungdomar sammankopplade i dataspelsvärlden via lokala nätverk, Local Area Networks).

Vintern 2010 kom en ny stor sammanställning som visade att grovt datavåld under barn- och ungdomsåren kan påverka unga människors empati negativt. Utifrån dessa nya rön varnade flera framstående hjärnforskare för att våldsamma dataspel kan förstärka utvecklingen av aggressiva beteenden som minska deras förmåga till empati.

I de flesta datorer finns möjlighet för föräldrar att begränsa vilka sajter och spel som ens barn får besöka på nätet, och vad gäller DVD-spel går det ju att undvika att köpa våldsamma sådana. Åldersrekommendationer och varning för inslag av våld, sex etc finns på de flesta DVD-spel.

 

Uppdaterad dec 2011

Författare
Åsa Fagerström, medicinjournalist


Läs mer om fyraåringen

Sjukdomar

I vårt uppslagsverk kan du läsa om allt från utslag till kolik och getingstick.

Läs mer

Frågor & svar

Välkommen med din fråga till barnmorska och barnläkare, eller läs tidigare expertsvar.

Läs mer

Vaccinationer

Vilka sjukdomar ingår i det svenska vaccinations- programmet? Vilka andra vaccinationer finns?

Läs mer

Gravidguiden

Smarta tips om vad du behöver tänka på under din graviditet.

Till gravidguiden

Barnförsäkring

Klokt att teckna så tidigt som möjligt. Varför barnförsäkring?

Läs mer om varför

Rätt försäkrad?

Behöver du hjälp erbjuder vi dig kostnadsfri rådgivning

Rätt försäkrad?