Barns sexualitet

När det gäller sexualiteten fanns tidigare många tabun. Idag tycker inte föräldrar att det är så konstigt att barn upplever sexuella känslor, att barn tycker det är spännande med könsorgan eller att detta intresse börjar mycket tidigt.

Barn upptäcker sin kropp med samma upptäckarglädje som allt annat. Ändå är gränssättande och hur konsekvent eller sträng man skall vara ett ständigt dilemma för dagens föräldrar.

Onani är normalt

De flesta förskolbarn onanerar. Det är normalt. I två eller tre årsåldern lär sig de flesta barn att onani är något privat som man gör när man är för sig själv. Föräldrar eller andra vuxna bör inte ingripa.

Sedan kan man undra om vi är mindre toleranta mot flickors intresse för det sexuella. Reagerar vi mer negativt på flickors sexuella nyfikenhet och skulle det kunna vara en anledning till att farmodern i frågeställarens berättelse reagerade så kraftfullt?

Endast överdriven onani är ett tecken på att ett barn har problem. Om barnet avskärmar sig eller ständigt onanerar utan hämning kan hon eller han behöva hjälp.

Intresse för könsorgan är normalt - avled utan dramatik

Barn är inte bara intresserade av sina egna könsorgan utan kan även vara intresserade av att se hur mamma och pappa ser ut under kläderna eller av att undersöka mamma genom att känna på brösten. Detta är en del av barns nyfikenhet.

Som förälder ska man dock se till att barn inte behöver känna att de gör vuxna som de träffar generade eller illa berörda.

Föräldrar bör avleda barnet på ett försiktigt sätt utan att göra någon stor affär av det.

Att avleda t ex "bröstundersökningar" kan ske lika odramatiskt som andra tillsägelser. Det går att förklara för barn att andra vuxna inte vill att barnet rör vid deras bröst för att det inte känns bra för de andra vuxna.

Uppdaterad sept 2011