Små barn blir lika sjuka som äldre av influensa. Risken att hamna på sjukhus är lika stor som för personer över 65 år.
Och det finns fler sjukdomar som kan förebyggas genom frivillig vaccinering: TBC, magsjuka orsakad av rota-virus, hepatit B.
Vilka "extra" vaccinationer bör vi då överväga för våra barn?
Influensa
Den influensa som i regel dyker upp inför vintersäsongen ser olika ut år från år. Den kan vara rejält besvärlig, men går i regel över på 3-5 dagar. Även om barn, precis som vi vuxna, kan få snuva, värk i kroppen, hosta och hög feber, så uppfattar förmodligen många föräldrar symptomen som en elak förkylning.
Men små barn är effektiva smittspridare; de drabbas i regel tidigt under influensasäsongen och har möjligen också en högre så kallad "attack rate", dvs andelen som insjuknar blir högre än bland andra som utsätts för viruset.
Dessutom utsöndrar barnen virus under längre tid, och i större mängd, än vuxna. Om syskon och föräldrar blir smittade blir det en hel del sjuk- och VAB-dagar (vård av barn). Komplikationer som luftvägsinfektioner, öroninflammation eller feberkramper kan leda till läkarbesök och i vissa fall vård på sjukhus.
Forskningen visar att barn upp till sex års ålder får mer långvariga influensabesvär, och fler komplikationer, än större barn, eller vuxna.
Sammantaget finns det alltså en rad goda skäl för att vaccinera sitt barn mot influensa, anser svenska Smittskyddsinstitutet. Men det kan bli svårt att få barnavårdscentralerna att hinna med en extra vaccinering av alla barn varje höst även ifall Socialstyrelsen skulle finna att det vore lämpligt. Tills vidare rekommenderar man att alla barn som tillhör en riskgrupp ska influensavaccineras, plus barn till föräldrar som själva väljer vaccinering.
En fördel med influensavaccinerna är att de anses säkra, eventuella biverkningar är i regel överkomliga - lätt feber, halsont. Misstankar om ökad risk för med astma utreds, men har inte kunnat bekräftas.
För vaccinet Pandemrix, som användes för vaccinering mot den nya influensan H1N1 2009/2010, finns däremot en riskökning för den allvarliga sjukdomen narkolepsi. Sambandet anses klarlagt för barn, men har inte kunnat ses hos vuxna som vaccinerades under denna epidemi.
Influensavacciner är knepiga att framställa eftersom det finns så många olika typer av influensavirus, och nya varianter kommer ständigt till. Men vaccinerna blir allt bättre: Den nyaste varianten, en nässpray med försvagat, levande virus, anses ge uppåt 90 procentig skyddseffekt.
Rota-virusvaccinering - obligatorisk i USA
Rota-viruset är ett annat, ständigt aktuellt virus. Det kan ge diarréer, magont, kräkningar och ibland svår uttorkning. Nästan alla barn i världen drabbas någon gång av rota-virus och utvecklar då så kallad gastroenterit, alltså en inflammation i mage och tarm.
Viruset dödar årligen omkring en halv miljon barn i världens fattiga länder, oftast i kombination med undernäring. Även om en "maginfluensa" sällan är farlig i länder som Sverige är det årligen många barn som läggs in på sjukhus på grund av rotavirus; ungefär 4 av 1 000 under fem års ålder.
I USA har man nyligen tagit beslut om att alla barn ska skyddas mot rota-virus genom ett nytt vaccin som tas via munnen. En statlig expertpanel har redan utfärdat en rekommendation om att vaccinationen ska ingå i hälsovårdsprogrammet vid två, fyra och sex månaders ålder.
Många svenska barnläkare menar att det vore bra att hejda rota-virusets framfart genom allmän vaccination. Men Ragnar Norrby och hans smittskyddskollegor har ännu inte gjort någon bedömning av huruvida vaccinering borde rekommenderas för alla barn:
- Jag är tveksam till att svenska barn rutinmässigt bör vaccineras mot rota-virus. Däremot kan vaccinationen vara aktuell för särskilda riskgrupper.
TBC - Tuberkulos
Tuberkulos, tbc, är en sjukdom som vi sett två utbrott av under senare tid på svenska förskolor. Idag erbjuds skydd mot tbc, så kallad BCG (Bacillus Calmette-Guérin-vaccin), bara de barn som löper ökad risk för att utsättas för smitta.
Det gäller i första hand barn till invandrare från sådana länder där tbc fortfarande är vanligt. I vissa förorter till Stockholm BCG-vaccineras i princip alla barn. Barn med föräldrar eller nära anhöriga som haft tuberkulos brukar också rekommenderas detta skydd.
- Att man inte vaccinerar alla barn beror på att vaccinet ingalunda är biverkningsfritt, den som har ett nedsatt immunförsvar kan till exempel få en tbc-infektion som ger benröta, kommenterar Ragnar Norrby.
Är barnet över tre år vaccinerar man aldrig utan att först kontrollera ifall det redan finns en immunitet. Då får barnet en spruta (s.k. PPD eller tuberkulintest) och så väntar man tre dagar - blir det en reaktion kring stickstället behövs ingen vaccination.
BCG-vaccinet ger egentligen inte något särskilt bra skydd mot tbc över lag. Dock anses det förebygga de allra farligaste tuberkulosformerna - miliartuberkulos och hjärnhinneinflammation - som i första hand drabbar små barn.
Hepatit B
Hepatit B är en allvarlig sjukdom som svenska barn inte vaccineras för inom ramen för vårt vanliga vaccinationsprogram. Även detta är dock en sjukdom som i första hand förekommer i fattigare länder. Den smittar via blod och kroppsvätskor, t ex genom sprutor eller sexuella kontakter. Hepatit B är mer smittsamt än t ex HIV.
Idag erbjuds hepatit-vaccineringen svenska barn med invandrarbakgrund, åtminstone de som kan komma att utsättas för smitta när de hälsar på släktingar i utlandet. Twinrix Paediatric ger skydd mot både hepatit A och B om de tas vid tre tillfällen efter det första levnadsåret, men man vet ännu inte om effekten är livslång eller ifall immuniteten måste "fyllas på".
Men det finns ingen rekommendation om vaccinering mot hepatit B för flertalet barn i Sverige: Av de 350 svenska gulsotspatienter som smittas årligen är det stora flertalet intravenösa missbrukare. Risken att smittas via sexuella kontakter gäller dock alla, t ex ungdomar som reser utomlands.
Pneumokocker
Pneumokocker är en slags bakterie som barn kan råka ut för, och som ger lunginflammation, öroninflammation och i sällsynta fall även hjärnhinneinflammation. Numera finns det ett vaccin som skyddar mot sju av de vanligaste och mest sjukdomsframkallande typer av pneumokocker som man känner till, totalt ett nittiotal.
Pneumokockvaccin infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 2009.
Föräldrar måste själva ta ställning
Gudmund Stintzing, barnhälsovårdsöverläkare och medicinsk ansvarig för tryggabarn.nu anser att alla föräldrar bör tacka ja till de vaccinationer som erbjuds inom ramen för det allmänna programmet. Och dessutom till de eventuella "extra" vacciner som barnhälsovården kan föreslå:
- Föräldrar som bor i invandrarrika områden erbjuds att vaccinera sitt barn mot både tbc och hepatit B. Jag skulle definitivt tacka ja till dessa vacciner, som ger extra skydd mot två allvarliga sjukdomar.
Inte heller är det fel att på eget initiativ se till att barnet vaccineras mot influensa, pneumokocker eller rotavirus, menar han. Eftersom Gudmund Stintzing själv varit involverad i forskningen om diarrésjukdomar bl.a. kring rota-virus, skulle han gärna se att fler vaccinerade sig mot det sistnämnda.
- Men det är med vaccin som med allt annat, intresset för att vaccinera sig går i vågor. Efter en period av misstro mot vacciner vill nu människor skydda sig mot allt fler sjukdomar.
I vissa fall handlar det kanske om att vi vill minska antalet sjukdagar av ekonomiska och praktiska skäl, funderar han. I andra fall handlar det om att vi reser allt mer och ger virus och bakterier lift över jordklotet.
Uppdaterad april 2011
Författare: Åsa Fagerström, medicinjournalist