Giftfri, närodlad mat med naturliga smaker. Så vill svenska föräldrar att skolmaten ska se ut. För några är miljön det tyngsta argumentet, för andra är det viktigast att maten till våra barn lagas av riktiga råvaror.
Regeringens mål har varit att minst en fjärdedel av den offentliga sektorns livsmedelsinköp skulle vara ekologiskt producerat år 2010. Men många svenska kommuner har själva klubbat igenom beslut om bättre skolmat. I Karlstad beslutade man nyligen att tre fjärdedelar av skolmaten ska tillagas från grunden i skolornas kök och minst 30 procent av livsmedlen ska vara ekologiskt producerade.
I Malmö är visionen att alla stadens skolbarn kunna äta ekologisk lunch år 2012. Kommunen är något av en eko-pinonjär som började med giftfri skolmat redan på 1990-talet: Helene Löfven, chef för Malmö Skolrestauranger, berättar att närmare hälften av inköpsbudgeten går till ekologiska livsmedel:
- Än så länge har vi inte sett att det blivit dyrare, men då köper vi fortfarande in en del färdigmat. Skulle vi stå och steka pannkakor eller rulla köttbullar själva så skulle personalkostnaderna stiga. Och vi kan ju inte skippa barnens favoriträtter!
Vad kostar barnens skolmat?
Livsmedelskostnaden för Malmöskolornas luncher ligger på drygt 9 kronor per portion. Det är något under riksgenomsnittet, ca 11 kronor. Råvarorna och det som eventuellt köps in färdigt står för lite mindre än hälften av totalkostnaden för den lagade maten, sedan tillkommer kostnad för personal, transporter etc.
Kostnaden för en skolmåltid skiljer stort mellan de svenska kommunerna - kommuner i topp satsar tre gånger mer än de kommuner som betalar minst. Vaxholm, Linköping, Mjölby och Markaryd hör till de kommuner som lade minst pengar på skolmaten 2009, drygt 3000 kr per elev och år.
De högsta kostnaderna fanns framför allt i norr, t ex i Kramfors, Härnösand och Gällivare där maten kostade över 8000 kr per elev och år.
Genomsnittet i Sverige ligger på 5140 kronor per elev och år (2009).
Se hur mycket din kommun satsar.
Presentation av maten ger respekt
I Stockholmsskolorna har skolmaten inte förändrats nämnvärt under senare år – med några glädjande undantag: Hit hör de tre skolor som drivs av Carola Magnusson, välkänd TV-profil genom programmet Matakuten.
Hennes anställda serverar över 2000 måltider, tillagade av mestadels ekologiska och närodlade råvaror. All mat lagas på plats i skolköket.
- Och vi presenterar alltid maten för gästerna, de får veta precis från vilka djur köttet kommer ifrån eller var fisken simmat. Det handlar om respekt, både för naturens gåvor och för de som äter maten, säger Carola Magnusson.
Svinnet blir mycket mindre än på andra skolor eftersom eleverna inte slänger nästan någon mat. I köket används varken buljongpulver eller jästextrakt.
- Eleverna kan tycka att surdegsbrödet känns lite ovant i början, men det är alltid nybakt - och hur gott är det inte med nybakt bröd, säger Carola Magnusson.
Och matlagning efter säsong behöver ekologiska råvaror inte bli dyrare än den traditionella skolmaten, ibland till och med billigare.
Såhär gör eko-skolorna:
- Serverar mer vegetariskt
- Använder årstidsanpassade råvaror
- Bakar brödet själva (vissa skolor)
- Byter ut vissa ingredienser
Skolmatens vänner utsåg hösten 2009 12 ”trestjärniga” skolrestauranger i sitt projekt ”Bättre Skolmat” – några av många goda exempel i svensk skolmat.
Vilka skolor det blev kan du se HÄR.
9 skäl att välja närodlad ekologisk mat efter säsong:
- Giftfritt odlade livsmedel ger mätbart lägre halter av bekämpningsmedel i urinen än vanlig mat.
- I djurförsök har man sett samband mellan större doser bekämpningsmedel och svåra sjukdomar som t ex cancer. Man har också kunnat konstatera att risken för allergier är mindre bland barn som äter ekologisk mat, men har inte kunnat säkerställa orsaken.
- Tillsatser av konserveringsämnen och färgämnen - bland annat i godis - har visat sig kunna öka risken för hyperaktivitet. Barn med koncentrationsproblem kan få förvärrade besvär av samma tillsatser.
- Svenska livsmedel besprutas i regel mindre än importerade. De får inte heller besprutas medan de ligger "i lager". Urinprov som tagits på svenskar under våren har visat sig innehålla dubbelt så mycket gifter som de prov som tagits under hösten. En möjlig förklaring kan vara att vi äter mer importerad mat under våren.
- Frukt eller grönsaker tappar både i smak och näringsvärde om de tvingas mogna medan de fraktas runt jordklotet i flera veckor. Det finns studier som tyder på att frukt och grönsaker från ekologisk odling växer långsammare innehåller mer vitaminer och antioxidanter.
- Ekologiska livsmedel ger mindre giftutsläpp och mindre övergödning i naturen. Närodlat ger dessutom mindre koldioxidutsläpp vid frakt.
- Att ekologiska grödor blir godare än andra är ingen självklarhet, vissa antioxidanter smakar beskt. Men ett flertal studier har visat att djur föredrar foder som producerats utan bekämpningsmedel. Kanske är det så att djuren har bättre näsa, förlåt nos, än människan för vilken mat som är den bästa.
- Djur som får beta ger mjölk och kött som innehåller mer E-vitamin och omega-3-fetter än djur som utfordras med kraftfoder.
- Vetskap om vilka gårdar som grödorna eller köttet kommer ifrån ger respekt för maten - och förmodligen en bättre upplevelse av måltiden.
Publicerad okt 2010