Storasyster och storebror jobbar på bra i skolan, håller på reglerna och tar livet på allvar. Lillasyster eller lillebror är kaxigare, charmigare och mindre ansvarskännande.
Så kan man, lite hårddraget, beskriva några egenskaper som ofta (men givetvis inte alltid!) kan kopplas till ett barns plats i sin syskonskara.
Det menar Elisabeth Schönbeck, beteendevetare och småbarnspedagog. Hon har dokumenterat våra "syskonmönster" och skrivit boken "Äldst, yngst eller mittemellan".
Själv är hon en typisk storasyster.
Inget syskon har exakt likadana föräldrar. Även om föräldrarna är desamma.
– Varje barn har en egen relation till både mamma, pappa och eventuella syskon. Ett barns position i syskonskaran påverkar hans eller hennes roll i familjen, färgar personligheten.
Naturligtvis finns det mycket som spelar in för hur ett barn utvecklas – arv, individuella förutsättningar, yttre miljö etc - ta schablonbilderna här nedan med en nypa salt. Det finns många flickor som stämmer bättre in på pojkars mönster och tvärtom, det finns barn som tar till egna strategier för att få uppmärksamhet etc. Men Elisabeth Schönbeck har, genom intervjuer och enkäter, kunnat se hur vissa gemensamma drag oftare går igen mera ofta hos storasystrar, mellanbröder, lillasystrar, ensambarn…
- Alla positioner har sina fördelar och sina nackdelar. Det gäller att ta vara på fördelarna och låta varje barn utvecklas utifrån sina förutsättningar!
Rättvisa föräldrar - bättre syskonrelation
Åtta av tio svenska barn under 18 år har ett eller flera syskon. Förhållanden till systrar och bröder hör i regel till våra längsta - och förhoppningsvis bästa – relationer. Att föräldrarna behandlar sina barn så rättvist som möjligt förbättrar utsikterna till en bestående vänskap mellan syskonen.
- Anna Freud menade att rättvisebegreppet föddes i barnkammaren. De syskonkonflikter som ibland uppstår då föräldrarna går bort har ofta en grund i att alla barnen konkurrerat om deras kärlek hela livet. Kaffekopparna eller mammas favorittavla blir symboler för föräldrarnas uppskattning och därmed värda att bråka om.
Och Elisabeth Schönbecks har ett personligt tips till dagens småbarnsföräldrar:
- Vi lever i en värld där stressade föräldrar verkar tillbringa allt mindre tid med sina barn och en politik som gör det ekonomiskt fördelaktigt att föda barn i snabb följd. Men barnen får inte samma chans att bli trygga i sig själva ifall de får syskon - eller körs iväg till dagis - alltför tidigt. Det är mycket bättre att ha några års avstånd mellan varje barn!
Nära syskon som "pseudotvillingar"
Den danske psykiatrikern Oluf Martensen-Larsen har studerat familjemönster och personlighet. Han hävdar att barn med syskon i nästan samma ålder ofta brottas med känslomässiga problem senare i livet, berättar Elisabeth Schönbeck.
- Han kallar de barn som föds med mindre än 18 månaders mellanrum för pseudotvillingar. Enligt honom får dessa barn ofta problem med syskonrelationer och även andra relationer, livet igenom.
Före tre års ålder har ett barn inte hunnit etablera sin egen personlighet. Att få ett syskon under denna period innebär en stor omvälvning. Visst kan barnen leka om de är hyfsat jämnåriga, men chanserna till en riktigt bra syskonrelation livet ut ökar om det är 3-4 år mellan dem, hävdar Elisabeth Schönbeck.
Men oavsett om det är nära eller långt mellan dina barn i ålder så kan det vara viktigt att känna till lite om hur syskondynamiken fungerar.
- Förutom antalet syskon, och deras ålder, är fördelningen av flickor och pojkar i familjen avgörande för barnets position. Man kan också se en koppling till hur mammans och pappans egna syskonförhållanden påverkar hur de behandlar sina egna barn, menar Elisabeth Schönbeck.
Plats i syskonskaran påverkar vilken partner vi väljer i livet, och vilka yrken vi fastnar för.
– Vi tenderar ju ofta att söka oss till mönster och situationer som känns bekanta.
Prestera eller bara existera
Om vi fortsätter att hålla oss till schablonbilden så är äldre och yngre syskon lite som hund och katt, enligt Elisabet Schönbeck:
Storebror och storasyster är ofta ansvarsfull, lydig, auktoritetsbunden. Hon eller han försäkrar sig om föräldrarnas kärlek genom sina prestationer, vilket bäddar för ansvarsuppdrag och framgång i ett framtida yrkesliv.
Lillasyster och lillebror går sin egen väg och har svårt för auktoriteter. Hon eller han behöver inte prestera, bara existera, för att vinna sina föräldrars kärlek. Småsyskon lever ofta på sin charm, de söker äventyret och satsar på konstnärliga yrken utanför etablissemanget. Inte sällan flyttar de utomlands eller reser jorden runt.
Ambitiös storasyster ställer och styr
På de främre raderna i skolornas klassrum sitter mestadels storasystrar och antecknar flitigt, enligt Elisabeth Schönbeck. De, liksom storebröderna, följer de regler och normer som gäller och klarar sig ofta bra i såväl skola som yrkesliv. Ansvarsfulla jobb följer efter en ansvarsfull barndom:
- Storasyster blir lätt en ledare, hon är den som samlar in pengar till födelsedagspresenterna, som vill få ordning och reda - och som ibland anses lite präktig.
I en grupp av de kanske mest ansvarstyngda sjuksköterskorna – de som jobbar inom anestesi, operation och intensivvård – noterade Elisabeth Schönbeck att 73 % var äldsta- eller endabarn.
Även i valet av partner väljer vi ofta enligt det mönster vi är vana vid:
- En vuxen storasyster väljer ofta ett förhållande med en man som är lillebror i sin familj. Se bara på Victoria och Daniel; han har en äldre syster, hon en yngre bror.
Tufft för mellansyster med systrar
- Mellansystrar i en familj med bara flickor bör man ta extra mycket hand om, erfar Elisabeth Schönbeck.
Visst kan det innebära fördelar att få vara storasyster ibland, lillasyster ibland, tillägger hon.
- Men är båda dessa positioner "upptagna" så kan det bli problem med identiteten. Det kan också bli så att mellansystrar kämpar extra hårt för att synas, och för att få sin del av uppmärksamheten.
Lillasyrran - näsvis uppstickare
Småsystrar som föds in i en familj med enbart döttrar hamnar i en situation där kvinnlig dominans redan råder. Särskilt i sådana fall där mamman är den utpräglat kvinnliga typen kan systrarna hamna i en slags "tävlan" i fråga om t ex kvinnliga attribut:
- När jag tittade närmare på en grupp hudterapeuter i Skåne visade sig 43 % vara yngsta systern i sin familj, och flertalet hade inga bröder, säger Elisabeth Schönbeck.
Yngre systrar, såväl som yngre bröder, har i allmänhet svårare för att lyda auktoriteter än sina välartade äldre syskon - de skapar sina egna regler.
Storebror i föräldrarnas fotspår
Det spelar ingen roll om en pojke är storebror bland gatubarnen i Rio eller i en välbärgad skånsk familj: Ett visst ansvar vilar på hans axlar. Oavsett om det gäller mat för dagen eller att föra familjens traditioner vidare, så präglas flertalet storebröder av allvar och flit, menar Elisabeth Schönbeck.
- Det är ingen tillfällighet att äldsta sonen ofta går i föräldrarnas fotspår.
En storebror är van vid att konkurrera, men det kan spela stor roll om det är en lillasyster eller lillebror han har att mäta sig med.
- Har han yngre bröder handlar det ofta om att behålla sin position, vinna alla tävlingar och att hålla andra lite ifrån sig. Bröder som saknar systrar kan ha lite svårt att förstå sig på flickor, särskilt om de inte har några tjejkompisar.
Inte lika mycket maktkamp brukar det bli för en storebror med lillasyster.
Men om åldersglappet är för litet mellan de båda kan det uppstå konkurrens eftersom flickor normalt utvecklas lite snabbare än pojkar. Barnen kan då bli pseudotvillingar trots att det är ett par års skillnad i ålder.
- Det är ofta en konkurrensberedd storebror som först röstas ut ur "Robinson", noterar Elisabeth Schönbeck.
Mellanpojken lär sig kompromissa
Två bröder som är födda med mindre än ett par års mellanrum konkurrerar nästan alltid – om allt. En mellanpojke med storasyster har det däremot ofta gott ställt; frihet under överinseende, utan någon utpräglad maktkamp om åldersglappet bara är tillräckligt stort.
Elisabeth Schönbeck har träffat på en ovanligt stor andel mellanpojkar till bröder i ett särskilt sammanhang; när hon undersökte syskonförhållandena hos en svensk ubåtsbesättning.
- När killarna gick iland fick en del av dem ta in på hotell eftersom det inte fanns tillräckligt antal sängar ombord – de sov normalt i skift då de var på sjön. Man behöver förstås vara extremt flexibel för att dela varje timme av sin vardag med så många andra, och mellanpojkarna i en skara bröder är väl tränade för detta.
Yngst bland bröder söker sin roll
En lillebror till en eller flera storasystrar är på många sätt ett kap för en framtida flickvän, särskilt om hon själv har en bakgrund som storasyster. Han förstår sig på flickor och är van att lyssna på dem. Yngsta pojken riskerar dock, precis som yngsta systern i sin familj, att bli oförmögen till att ta sitt fulla ansvar, t ex för städning eller läxor.
I en skara av enbart bröder kan den yngsta brodern däremot ha det tufft; Han har ofta svårt att hitta sin identitet, och har inte sällan funderingar kring sin könsroll.
Även en yngsta broder med äldre systrar kan få problem med sin könsidentitet.
- De här yngstabröderna kommer ofta fram till mig efter en föreläsning och bekräftar att de känner igen sig i beskrivningen, att de aldrig tycker sig ha "platsat i grabbgänget", förklarar Elisabeth Schönbeck.
Åtta goda råd för att dina barn ska få en bra syskonrelation:
- Äldsta barnet, storasyster eller storebror, har en naturlig maktposition. Hon eller han vill vara den som föräldrarna först informerar eller frågar till råds. Det är en fördel som du inte bör ta ifrån barnet, men inte heller överutnyttja genom att låta honom eller henne ta alltför mycket ansvar.
- Mellanbarnet, särskilt om det är en flicka i en skara av flera systrar, löper extra stor risk att "komma bort". Även en mellanpojke bland bröder kan ha svårt att stå sig i konkurrensen. Se till att engagera mellanbarnet i familjens aktiviteter!
- Yngsta barnet måste också få ta ansvar, och det kanske inte kommer alldeles av sig själv om det ständigt finns äldre syskon i närheten. Tänk ut och skicka iväg lillebror eller lillasyster på egna (ofarliga, men ansvarsfulla) uppdrag.
- Var rättvis så långt det bara går. Ett sätt att vara konsekvent är att tillåta vissa saker från en viss ålder: "Storasyster fick gå över till kompisar på egen hand när hon var si och så gammal, det gäller för dig också." Men ibland måste du bedöma barnet efter mognad snarare än ålder: "När du kan bädda din säng varje dag får du också sova över hos en kompis".
- Se till att få tid att göra saker med varje barn enskilt. Relationen pappa-barn eller mamma-barn ändras så fort syskonen inte är med! Det kan gälla vardagsbestyr såväl som en resa som någon av föräldrarna gör med varje barn då han eller hon uppnått en viss ålder: "När du fyller 13 ska vi åka en vecka till Åland, bara vi två".
- Man behöver inte vara frånvarande förälder bara för att man jobbar. Men ge ditt barn samma respekt som andra människor; din fulla uppmärksamhet när ni väl är tillsammans – och ibland lyxen av en avstängd mobiltelefon. Låt barnet slippa all slags konkurrens emellanåt.
- Sjuka barn mår inte bättre av att höra sina föräldrar gräla om vem som ska slippa vara hemma med dem. Även till de friska syskonen blir signalen: "Vi prioriterar jobbet framför barnen". Och kampen om föräldrarnas uppmärksamhet blir bara värre!
- Gräla på alla! Föräldrar tenderar att gräla allra mest på sitt äldsta barn. Ibland kan det vara bättre att rikta kritiken till samtliga syskon; en kollektiv utskällning ställer dem inte lika mycket "mot" varandra utan fungerar mer sammansvetsande.
Publicerad okt 2010