”Hur var det i skolan, gick det bra på träningen, har det hänt något på nätet?”
Internet är användbart, underhållande - och tillgängligt dygnet runt. Och idag lever många unga en stor del av sitt sociala liv på nätet.
Att göra läxor, träffa kompisar, sporta och se på TV ligger fortfarande på topplistan över svenska barns fritidsaktiviteter. Men att vara ute på Internet är också något som barn och unga ägnar sig åt allt mer åt för varje år.
De vanligaste aktiviteterna på nätet ser du här nedan.
Populärast med chat och filmklipp
Det här gör barn mellan 9 och 12 år:
- Spelar spel (80 %)
- Tittar på filmklipp (70 %)
- Chattar (46 %)
Det här gör unga mellan 12 och 16 år:
- Tittar på filmklipp (75 %)
- Chattar (70 %)
- Umgås på sociala sajter (68 %)
(ur rapporten Ungar och Medier, Statens medieråd 2010)
Nätets trista baksida
I nio-tioårsåldern behöver våra barn inte längre lika mycket hjälp för att hitta på nätet, och vi släpper kanske iväg dem på egna upptäcksfärder i cyberrymden. Här finns så mycket som är spännande, inspirerande - eller bara larvigt underhållande! Men förmodligen kommer ditt barn också att stranda på sidor som du skulle önska att han eller hon aldrig behövt se.
Värst tycker barn mellan 9 och 16 år att se sådant innehåll där djur eller barn plågas eller far illa, enligt en undersökning 2010.
Forskarna är inte eniga om huruvida våld på tv, i film eller dataspel kan påverka eller förstärka barns aggressioner. Det finns dock teorier om att medier förstärker sådana känslor som redan finns hos användaren.
Hur kan man då som förälder skydda sina barn från destruktiva bilder, filmer eller texter? Det är svårt, internet är en del av dagens samhälle på gott och ont.
Men visst går att spärra vissa typer av sidor för familjens yngre datoranvändare. I många internetprogram, t ex Explorer, finns oftast en funktion för ”Föräldrakontroll”. Där kan man begränsa vad barnen ska få se, vilka program de får använda, men också lång tid de får sitta framför datorn.
Det sociala internet
Fysiska möten med kompisar minskat och umgänget via nätet har ökat sedan under de senaste fem åren.
Vanliga sociala sajter för de yngre tonårsbarnen – såväl pojkar som flickor - är facebook, bilddagboken, MSN och liknande.På de sociala sajterna kan man lära känna nya kompisar eller hålla kontakten med de gamla vanliga. Men barnen kan också bli utsatta för elaka påhopp, eller skriva något som de själva sedan ångrar.
Var tionde har utsatts för någon elakhet på nätet
Drygt var tionde barn eller tonåring säger sig ha blivit mobbad eller utsatt för någon elakhet på nätet, något fler flickor än pojkar. Hot och mobbning via nätet tycks ha minskat något under senare år, kanske för att problemen uppmärksammas en hel del. Däremot är det fler och fler som uppger att de blivit ledsna för att någon annan lagt ut en viss bild.
Bästa sättet att ge ditt barn chans att hantera problem som kan uppstå på internet är att bli delaktig i ditt barns nätvardag. Med lite tur bjuder han eller hon in dig till sin sociala mötesplats, t ex facebook (eller inte, föräldrar är inte alltid populära där…).
Vill du hänga med, försök att ”nätvandra” lite, precis som att många föräldrar brukar ”nattvandra”.
Lär ditt nätsurfande barn detta:
- Att undvika ovälkomna sociala kontakter och inte lämna ut personliga uppgifter till någon han eller hon inte känner. Bakom en användarprofil med en bild på en jämnårig kan det dölja sig någon helt annan.
- Att vara hälsosamt misstänksam mot fakta och information på nätet, vem är avsändaren?
- Att prata med dig eller någon annan vuxen om det dyker upp något obehagligt - kanske är det något som bör anmälas.
- Att avsluta, blockera (”blocka”) misstänkta eller obehagliga kontakter på sociala sajter.
- Att inte skriva något taskigt på bloggar och chatter eller lägga ut bilder som kan uppfattas kränkande. God ”netikett”, helt enkelt.
- Att inte gå med i grupper eller ”gilla” inlägg som kan uppfattas som mobbning. T ex ”Vi som tycker att XX har skitfula kläder”.
- Att inte ”köpa” sig fördelar i spel på nätet (oftast via mobilen) utan att kolla med dig först. Det kan handla om extrakrafter, virtuella pengar eller poäng – även om spelet är gratis kan sådana extrafunktioner vara jättedyra.
- Att använda nätet med måtta – det är lätt att fastna framför skärmen. Fysisk rörelse är något som växande kroppar måste ha för att må bra. Om det behövs, inför äggklocka eller ett kvittningssystem med ”skärmtid” mot ”rörelsetid”.
Öppen blogg – lika hemlig som en dagbok?
Elza Dunkels, som doktorerade på ämnet barn och Internet år 2009, menar att det är viktigt att respektera ungas rätt till integritet. Visst kan du gå igenom webbhistoriken för att kolla vilka sidor som besökts, men hur pratar du med ditt barn om vad du hittat? En bloggande tonårings dagbok på nätet är visserligen lätt åtkomlig, men är det okej att du som förälder läser den?
Här finns inget definitivt rätt eller fel, om du är orolig för ditt barn kan det vara motiverat att försöka få veta vissa saker. Men visst är det enklare om han eller hon kan tänka sig att dela med sig av vad de gör på nätet. Be ditt barn visa något kul, eller något mindre kul, surfa tillsammans!
Publicerad maj 2011
Författare:
Åsa Fagerström, medicinjournalist
Liten ordlista för nätprat:
- Adda (från engelskans add) – att lägga till någon på sin vän-/kontaktlista på en chat eller social sajt.
- Blocka (från engelskans block ) – att blockera en ovälkommen kontakt på t ex en social sajt, personen kan inte nå dig med nya meddelanden.
- Blogga – (från blogg som är kort för engelskans webblogg) att skriva dagbok på nätet.
- Chatta (från engelskans chat) –korta textmeddelanden som skrivs i nutid – ofta illustrerade med smileys.
- Gilla – att kommentera någon annans inlägg, bild etc med symbol att man gillar eller håller med (tummen upp).
- Tagga (från engelskans tag) – att koppla t ex en bild till en persons namn, eller till ett sökord, för att den ska kunna hittas lättare.
- Vg? – Vad görs?
- Vgd? – Vad gör du?
- Lol – Laughing out loud
- Sj? – Själv? (Till exempel som motfråga när någon frågar hur man mår eller liknande)
- Dd? – Du då?
- K – Okej