På samma sätt som vi framgångsrikt arbetat med att få ned antalet barnolyckor så är det nu hög tid att göra de små förändringar i vår livsstil som krävs för att barnen ska kunna hålla sig friska.
- Vi rekommenderar vardagsmotion. Enkla saker som att gå eller cykla till skolan och att uppmuntra utomhuslek minst två timmar varje dag.
Dessutom uppmanar vi föräldrar att begränsa den tid barnen tillbringar framför TV, video eller datorer, säger Annika Jansson.
Livsstilsändringar i skola och på förskolan
Det är inte bara forskare och sjukhusens specialkliniker som nu tar initiativ till ett mer "människoanpassat" liv.
Kommunernas folkhälsoplanerare har på många håll fått upp ögonen för problemet och många hälsofrämjande projekt förekommer idag runt omkring på våra förskolor, skolor och inom idrottsföreningar. De flesta berör kost och motion.
Bunkefloprojektet
Projektet startade på Ängslättskolan i Bunkeflostrand hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Skolan var bland de första i landet att arbeta efter WHOs koncept "Hälsofrämjande skola".
Det är ett koncept som innebär att hela skolans vardag, utöver att som vanligt lära ut rena ämneskunskaper, ska vara inriktad på att lära barnen en hälsofrämjande livsstil fysiskt såväl som psykiskt och socialt.
Positiv uppmärksamhet
Bunkefloprojektet har fått mycket positiv uppmärksamhet såväl i media som bland politiker, skolledare, idrottsföreningar och forskare.
Mest uppmärksamhet har kanske skolans satsning på ökad fysisk aktivitet fått, vilken varit möjligt tack vare samarbete med lokala idrottsföreningar.
De fysiska aktiviteterna på Ängslättskolan handlar lika mycket om promenader och spontan lek som andra rörelseaktiviteter.
Men projektet involverar också ökad satsning på till exempel drama, avslappning, massage, elevdemokrati, kostaktiviteter och mobbingförebyggande arbete. Allt för att få barnen att lära sig en livsstil som hjälper dem att hålla sig friska.
Motorik för lek och lärande
I Bunkefloprojektet ingår flera olika forskningsprojekt. Bland annat pågår forskningsprojektet ²Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga² som idrotts- och specialläraren Ingegerd Ericsson, doktorand vid Malmö Högskola, påbörjade 1999.
Grovmotoriken är viktig för skolprestationen. Barn med brister i grovmotoriken har ofta försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga. Dessutom påverkar det socialt. Många skolbarn har inte tillräckligt bra motorik för att kunna leka med andra barn.
Träning ger bättre rumsuppfattning
Kan man vetenskapligt visa några av de positiva effekter barn, föräldrar och lärare upplever att motorisk träning i skolan ger?
- Ja, säger Ingegerd Ericsson. Rörelse och motorikträning är positivt. I Bunkefloprojektet är det visserligen ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser om huruvuda motorisk träning i skolan påverkar elevernas skolprestationer positivt.
Däremot vet vi att träning hjälper barn med brister i grovmotoriken att få en bättre rumsuppfattning och därmed få lättare för att till exempel skriva och förstå matematik.
- Det är optimalt att få börja arbeta med de små barnen innan deras naturliga rörelseglädje hunnit få sig en törn, konstaterar hon. Ju tidigare man börjar desto lättare. Men det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är för sent att göra förändringar. Det tar bara längre tid.