- Med tanke på vad adoptivbarnen har varit med om, minst två , kanske fler separationer tidigt i livet, så går det väldigt bra för de här barnen.
Det säger Gudmund Stintzing, barnhälsovårdsöverläkare och engagerad i internationella adoptionsfrågor.
Separationsproblem
Att spädbarnstiden är en viktig period i barnets utveckling är ett känt faktum.
Därför uppstår genast frågan hur en separation, som en adoption innebär, påverkar barnets utveckling. Det finns forsknings som belägger att det är bättre ju tidigare barnen kommer till sina adoptivföräldrar.
- Det finns undersökningar som visar att det finns en skiljelinje mellan barn som är över respektive under tre år. Det är egentligen självklart att barnets omställningsprocess tar längre tid ju äldre barnet är när det adopteras. Det kan gälla den sociala omställningen, beteende, språkutvecklingen, men också saker som att maten är annorlunda, konstaterar Gudmund Stintzing och fortsätter:
- Talet om anknytning har på senare tid fått en sådan stark fokusering att man får känslan av att spädbarnstiden skulle vara så väldigt skör. Det finns ändå väldigt många mekanismer som ska klara en störning. Men det beror naturligtvis också på hur de här barnen haft i sina ursprungsländer.
Snabbhet och säkerhet
På NIA, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, försöker man påverka länderna att försöka snabba upp processen så att barnen kan komma till sina adoptivföräldrar så tidigt som möjligt. Men länderna i sin tur har också frågor att utreda innan de kan ge klartecken till adoption.
Många barn har blivit övergivna och behöver spåras upp var de kommer ifrån, om det går att få kontakt med någon förälder. Ofta försöker man också, som till exempel i Kina och Indien, hitta adoptivföräldrar i det egna landet först. I Indien har det blivit allt vanligare att barnlösa par i medelklassen adopterar.
- Två saker man brukar diskutera med de olika adoptionsländerna är dels hur vi ska få barnen till Sverige så tidigt som möjligt, dels säkerheten. Hur har barnen kommit till adoption? Är det verkligen ett övergivet barn?
I Vietnam har det varit en hel del problem med att kunna spåra barnens ursprung, vilket har föranlett att kontroller görs, bland annat av NIA. Haagkonvention från 1993 har blivit ett regelverk för hur adoptioner ska skötas och fler och fler länder har nu skrivit under.
Det görs kontinuerliga förbättringar i de länder Sverige har samarbete med. I annat fall sker ofta en självsanering, som till exempel i Sri Lanka, där adoptioner förut var vanligt men nu gått ned nästan helt eftersom det inte fungerat särskilt bra.
Sedan skandalerna i Thailand på 70-talet, där de förekom kidnappning av barn, inrättades en myndighet som nu övervakar adoptionerna.
Från svensk sida arbetas kontinuerligt med att förbättra situationen och möjligheterna för adopterade barn.
Goda föräldraförberedelser
- En viktig sak är, säger Gudmund Stintzing, att adoptivföräldrarna är väl förberedda innan barnet kommer. Adoptionsorganisationerna arrangerar bland annat studiecirklar och vissa BVC ordnar speciella grupper.
BVC har föreskrifter som gäller adoptivbarn, där det framhålls att psykolog och logoped har viktiga funktioner att fylla och ska kopplas in för att stödja barnens utveckling, i den mån det behövs.
- En annan viktig sak är möjligheten att kunna spåra sitt ursprung, påpekar Gudmund Stintzing.