Mammans vikt och blodsocker
Den genomsnittliga viktuppgången under graviditeten är 10-12 kg, men avvikelser är vanliga.
Exempelvis kan det vara svårt för kvinnor som mår illa och kräks att öka så mycket i vikt. I andra fall blir viktuppgången betydligt större än genomsnittet, något som brukar reglera sig när barnet väl är fött.
Av viktökningen är det 10-12 kg som har direkt med din graviditet att göra:
• Ett nyfött barn väger ca 3,6 kg.
• Moderkaka och hinnor väger ca 700 gram.
• Fostervattnet utgör ca 0,8 liter vätska.
• Livmodern väger 700-800 g.
• Kroppens vävnader blir mer vätskerika, vilket ger en ökad vikt på 1-2 kg.
• Blodvolymen ökar med drygt 1 kg.
• Kroppsfettet ökar med drygt 3 kg.
Mammans blodsocker kontrolleras
Sockerhalten i blodet kontrolleras flera gånger under graviditeten; det första provet tas vid inskrivningen. Om sockervärdena är förhöjda gör man ett s.k. belastningsprov för att testa glukostoleransen, ett så kallat OGIT-prov.
Belastningsprov görs inte på alla
OGIT-test görs alltid på kvinnor som:
• tidigare fött ett stort barn,
• tidigare haft graviditetsdiabetes,
• som har en hög blodsockerhalten med ett P-glukos på mer än 9mmol/l
• har en snabbt ökad fostertillväxt eller mängd fostervatten
Om skälen till att man vill ta provet beror på kvinnans tidigare graviditet, planeras belastningen normalt att göras vecka 28-32. Om det uppstår "aktuella kriterier" görs belastningen snarast.
Så går testet till
• Fasta från kl. 22 kvällen före.
• Fastevärde tas vid ankomst till laboratoriet/MVC.
• Dricka 300 ml vatten + 75g glukos
• Efter 2 timmar tas ett nytt blodglukosprov
Graviditetsdiabetes
Diagnosen är diabetes om fastevärdet är 7,0 mmol/l eller högre eller om tvåtimmars glukosvärdet är större än 12,3 mmol/l (kan variera något mellan olika mottagningar i Sverige).
En del kvinnor får en lindrigare form av diabetes under graviditeten, så kallad graviditetsdiabetes. Denna går i regel över efter förlossningen, men innebär en ökad risk att få graviditetsdiabetes även vid nästa graviditet och/eller typ 2 diabetes senare i livet.
Publicerad okt 2011
Granskad av
Gudrun Abascal,
barnmorska, chef BB Stockholm
Läs mer om
Våra experter