Akutåtgärder vid allergi

I enstaka fall kan en allergiker få en mycket svår reaktion som kallas anafylaxi eller anafylaktisk chock. En anafylaktisk reaktion kan inträffa bara någon minut efter det att man utsatts för det allergiframkallande ämnet.

Som regel är anfallet farligare ju tidigare reaktionen kommer, men det händer också att man kan få en livshotande reaktion efter flera timmar.

Det senare gäller framför allt allergi mot födoämnen eller läkemedel. Fysisk ansträngning kan förstärka reaktionen, särskilt i kombination med kall dryck.

Vanliga symtom vid anafylaxi eller hotande anafylaxi (chock):  

• Nässelutslag, hudsvullnad
• Värmevallningar och ansiktsrodnad
• Nästäppa, nysningar
• Illamående, kräkning, diarré, buksmärta
• Svalgsvullnad
• Yrsel, svimning
• Andnöd, trånghet i bröstet
• Blodtrycksfall

När chock, anafylaxi, leder till dödsfall beror det oftast på kvävning (svullnad i svalg och struphuvud), ett svårt astmaanfall eller på så kallad cirkulatorisk chock, då blodtrycket snabbt sjunker till livshotande låga nivåer.

De vanligaste utlösande faktorerna är:

• Vissa livsmedel (t ex jordnötter, soja, nötter)
• Vissa läkemedel (t ex penicillin, acetylsalicylsyra)
• Insektsstick (t ex bi och geting)

Akutåtgärder:  

Om ett barn får svåra anafylaktiska symtom bör man snabbt tillkalla läkare eller åka till sjukhus.

Under tiden så ska barnet behandlas enligt de riktlinjer som gäller för cirkulationssvikt (chock).

De föräldrar som utrustas med akutmedicin (adrenalin, astmamedicin, kortison, antihistamin) för egenbehandling använder naturligtvis denna enligt de riktlinjer de fått. Det är viktigt att föräldrarna noga lär sig att använda utrustningen, så att de inte tvekar i akuta situationer.

Granskad i november 2007