Pollenallergi eller "hösnuva" innebär att man är allergisk mot pollen från träd, gräs och buskar.
Om man har ett ärftligt anlag för allergi kan immunförsvaret "överreagera" på pollen första gången man utsätts för det.
Man bildar då så kallade allergiantikroppar, som placerar sig på speciella celler i näsans, luftrörens och ögonens slemhinnor. Därmed har man blivit sensibiliserad, d v s kan få allergiska symtom mot pollen.
När kroppen kommer i kontakt med frömjöl som den är allergisk mot, känner allergiantikropparna igen detta pollen och cellerna i näsa, ögon och luftrör släpper ut irriterande ämnen, bl a histamin. Dessa ämnen utlöser de typiska symtomen.
Björkpollen vanligaste allergenet
- Björkpollen är det allergen som ger mest besvär hos flest människor – troligen på grund av att det är ett så vanligt förekommande träd, och dessutom skickar ut stora mängder pollen i luften. Björken blommar från april till midsommar, litet beroende på var i Sverige man befinner sig.
- Al och hassel kan också ge mycket besvär, träden blommar tidigt på våren.
- Gräs av alla de slag blommar från midsommar till början av augusti och kan ge stora besvär hos gräspollenallergiker.
- Gråbo är en ört som blommar i slutet av sommaren och en bit in på hösten.
- Mögelsporer (som inte är egentliga pollen) finns i luften under sensommar och höst.
Symtom vid pollenallergi
- Våldsamma nysningar
- Nästäppa
- Röda, kliande och rinnande ögon
- En del pollenallergiker drabbas också av astma i form av hosta
- Huvudvärk och trötthet
En del pollenallergiker drabbas också av astma i form av hosta. Många som är allergiska mot björkpollen kan också få nysningar och klåda i gommen av hasselnötter, körsbär, vissa äpplen och råa morötter.
Det finns också annan s k korsallergi, som mellan gråbo, selleri och persilja, mellan jordnötter, ärtor och soja samt mellan banan, avocado och latex.
Undersökningar
Om ett barn har besvär under pollensäsongen kan man gå till barnläkare eller husläkare, som kan fastställa om det verkligen är allergi, ibland genom ett blodprov, som visar om det finns allergi-antikroppar.
Ofta kan en noggrann genomgång av sjukdomshistorien ge diagnosen. Men ibland kompletterar man med blodprov, som visar om det finns allergiantikroppar, eller ett så kallat pricktest på underarmen.
Då droppar man allergiframkallande ämnen (från t ex björk, timotej, gråbo, häst, hund, katt, dammkvalster och olika mögelsorter), och gör ett litet stick genom droppen ner i det ytliga hudlagret.
Efter en kvart ser man vilka ämnen huden reagerar mot, med rodnad och svullnad (i huden finns allergiantikroppar liksom i slemhinnan). I en del fall gör man ett lungfunktionstest, för att se om det även finns inslag av astma.
Med stöd av dessa undersökningar ger sedan läkare råd om mediciner, sanering av miljön och eventuella förändringar av livsstilen.
Behandlingsmetoder
Vid lindrig till måttlig pollenallergi brukar läkarna rekommendera behandling med antihistamintabletter dagligen. Lindringen kommer snabbt, oftast inom några timmar.
Antihistamin ges ibland också i form av nässpray eller ögondroppar. Idag ger de flesta antihistaminer inte samma biverkningar i form av trötthet som tidigare.
Ett alternativ till antihistaminer är förebyggande mediciner (kromoglikat) i form av nässpray och ögondroppar. Dessa medel bör man ta regelbundet, effekten nås först efter några dagar.
Ytterligare behandlingar
Nästa steg är nässprayer med kortison, som dämpar inflammationen i slemhinnan.
Pollenallergiker med astma behöver också ha tillgång till spray eller pulver med beta-2-stimulerare som vidgar luftrören. Vid långdragna besvär kan man också behöva inhalera kortisonpreparat.
Om ett barn har hösnuva kombinerad med hosta och retningar i luftrören är det extra viktigt att sätta in en effektiv astmabehandling, anser specialister i barnallergi.
Då finns misstanke att barnet utvecklat astma, som kan bli kronisk, ofta med en allmänt ökad känslighet i luftrören som gör att man reagerar mycket starkt på dofter, rök, avgaser och kyla.
Om läkemedel inte ger tillräcklig effekt kan en allergiläkare ge en typ av vaccinering: Man sprutar in små mängder av t ex björkextrakt under huden, doserna ökas sedan successivt. Omkring 80 procent brukar då få en klar förbättring även efter det att behandlingen avslutats.
Förebyggande tips
- kolla tidningens, TV:s och radions pollenprognoser
- inte ha fönstren öppna när det är mycket pollen i luften
- undvika att vädra kläder och sängkläder utomhus
Hur kan man undvika pollenallergi?
Om barnet har ärvt ett anlag för allergi är det omöjligt att helt skydda det från pollen. Flera svenska studier visar att föräldrarnas rökning i hemmet kan göra barnets slemhinnor överkänsliga, och påskynda utvecklingen av allergi och astma. Troligen kan även mammans rökning under graviditeten bidra till detta.
Text: Susanna Hauffman
Granskad i nov 2007