Påssjuka

Påssjuka (parotit) är en numera mycket sällsynt virussjukdom som oftast drabbar barn i åldrarna 5-9 år. Ju yngre barn desto lindrigare är sjukdomens förlopp.

Påssjuka smittar vid direktkontakt med en sjuk person men är kortlivat i luft och sprids normalt inte via leksaker och dylikt. Påssjukevaccin ingår i det vaccinationsprogram alla barn erbjuds när de är 1 och 12 år. Inkubationstiden brukar vara 16-18 dagar.

Symtom  

Påssjuka börjar med feber och allmäns sjukdomskänsla, och efter ett par dagar svullnar öronspottkörtlarna upp. De sitter framför öronen och innanför käkbenet. Barnet får svårt att svälja syrliga och sura saker - det är ett vanligt symtom på påssjuka.

Svullnaden kan bli kraftig och ömmande. Ofta svullnar körtlarna först på den ena sidan, sedan på den andra. Barnet har också svårt att öppna munnen p g a smärta. Det kan ha ont i huvudet eller i halsen och vara torr i munnen.

Febern stiger när svullnaden, "påsarna", kommer på varje sida. Påssjuka kan alltså ge två febertoppar. Efter drygt en vecka brukar sjukdomen vara över om inga komplikationer inträffar.

När är barnet friskt?  

Påssjuka är vanligen över på en dryg vecka men barnet bör stanna hemma från förskola/skola i ytterligare några dagar sedan det blivit feberfritt. Barnet smittar inte när svullnaden gått ner.

Komplikationer   

• Hjärnhinneinflammation (meningit) som först visar sig som illamående, huvudvärk och feber förekommer efter påssjuka. Hjärnhinneinflammationen kommer när sjukdomen verkar vara över. Barnet blir ljusskyggt och styvt i nacken. Sjukhusvård är oftast inte nödvändig.
• Testikelinflammation kan förekomma hos pojkar som passerat puberteten. Febern stiger åter efter några dagars symtomfrihet, testiklarna ömmar och svullnar upp. Inflammationen brukar gå över på en - två veckor. Det är ovanligt att den leder till sterilitet men kan göra det om båda testiklarna är angripna.
• Inflammation i bukspottkörteln är förekommer vid påssjuka. Den visar sig som buksmärtor, illamående, kräkningar och ibland ljusa avföringar.

Behandling  

Små barn blir inte särskilt sjuka men barn som har hög feber bör hållas i sängen och få febernedsättande medicin (till exempel Alvedon) vid behov.

Ge det påssjuka barnet rikligt med vätska, eventuellt med sugrör, men undvik syrliga drycker som till exempel juice som stimulerar salivkörtlarna och orsakar obehag för barnet. Flytande föda, till exempel soppor, brukar vara lättare att äta men glass går också bra.

Värme, till exempel i form av en varmvattenflaska, kan lindra det onda i svullnaden. Varmvattenflaska ska däremot inte användas till småbarn - det kan finnas risk för värmeskada. I stället kan man värma en mjuk halsduk eller liknande och hålla det försiktigt mot barnets hals och kind.

Riktigt små barn (under halvåret) får extremt sällan påssjuka men får de sjukdomen kan den visa sig vid amningen - barnet har svårt att suga.

Kontakta läkare  

Om barnet blir illamående, får hög feber igen och verkar sjukt på nytt efter att ha varit bättre några dagar finns det anledning att misstänka att en komplikation tillstött. Likaså om det är stelt i nacken eller har ömmande testiklar eller ont i magen, samtidigt som det verkar sjukt.

Immunitet och vaccinationer  

Påssjuka ger någorlunda immunitet men det händer att man får sjukdomen två gånger. Numera ingår påssjuka i det nationella barnvaccinationsprogrammet på samma sätt som röda hund och mässlingen. Det ges vid 18 månaders ålder samt en andra spruta vid 12 års ålder.

Text: Barbro Ernemo

Granskad i november 2007