Klumpfot (pes equinovarus adductus congenita) är en medfödd missbildning, som leder till att barnet vid födelsen har en tydlig felställning i en eller båda fötterna.
Vid födelsen är en eller båda fötterna kraftigt "inåtvikta".
Felställningen är rigid, vilket innebär att foten inte med "handkraft" kan ställas i rätt läge. En klumpfot är kortare än en normal fot.
Vid ensidig klumpfot är, och förblir, fötterna olika långa. Dessutom kan även oliklånga ben förekomma. Vadmuskulaturen är underutvecklad och förblir så under hela livet.
Klumpfot kan numera, i de flesta fall, behandlas framgångsrikt, men behandlingstiden är lång och omfattar många olika slags åtgärder.
Orsaken till klumpfot är okänd. Ett visst inslag av ärftlighet finnes.
Klumpfot förekommer oftare i samband med missbildningar, som inbegriper nervsystemet, t.ex. ryggmärgsbråck.
Det föds omkring 150 barn med klumpfot årligen i Sverige.
Pojkar drabbas dubbelt så ofta som flickor.
Åtgärder och operationer
Målet med behandlingsåtgärderna är att barnet skall ha en rättställd fot och kunna gå normalt. I Sverige används numera oftast den s.k. Ponseti-metoden. Behandlingen inleds så snart som möjligt, gärna medan barnet är kvar på BB.
I det första skedet försöker ortopeden, en gång per vecka, med "handkraft" successivt minska felställningarna i foten genom s.k. redressioner. Vid en redression behövs varken narkos eller annan bedövning. Varje redression avslutas med att benet gipsas från foten och upp över knäleden.
Vanligen kan felställningarna inte hävas enbart med redressioner, beroende på att hälsenan är för kort. I sådana fall skärs hälsenan av när barnet är 4-6 veckor gammalt.
Detta kan göras i narkos eller under lokalbedövning. Snittet i huden är endast c:a en cm långt. Hälsenan läker med en lagom förlängning inom några veckor. Redressioner och gipsbehandling fortsätter ytterligare någon tid.
När foten är rättställd kan man, vanligen vid c:a 3 månaders ålder, övergå till att behandla med ett speciellt bandage, s.k. ortos, som tillverkas av en ortopedingenjör. I början används ortosen dygnet runt. När barnet börjar gå används ortosen endast nattetid. På dagtid används stadiga skor.
Ortosbehandlingen pågår under flera år. I en del fall (10-20%) krävs ytterligare kirurgiska ingrepp med delning av ledkapslar runt flera leder och förlängning av senor. Sådana operationer utföres som regel vid omkring 6 månaders ålder.
Eftervård – Kontroll
När det initiala behandlingsskedet är avslutat behöver barnet återbesök till läkare och sjukgymnast 2-3 gånger årligen under hela förskoletiden:
- Hur utvecklas rörligheten i fotleden?
- Hur går barnet?
- Finns någon storleksskillnad mellan fötterna?
- Behövs inlägg i skorna eller speciella skor?
- Föreligger det oliklånga ben och behöver längdskillnaden åtgärdas?
För i övrigt friska barn, där klumpfot är den enda missbildningen, är behandlingsresultaten numera goda. Barnet får en rättställd fot och går och springer till synes normalt och brukar heller inte ha ont.
Den dåligt utvecklade vadmuskulaturen gör dock att barnet i vissa sammanhang har en sämre fysisk prestationsförmåga än barn med normala fötter.
Uppdaterad aug 2011