Förkylning - frågor och svar

Start

Kan nyfödda som ammas bli förkylda?  

Ja, barn som ammas kan bli förkylda. De har ett visst skydd genom bröstmjölken, och har upp till ca 6 månaders ålder ett visst skydd tack vare mammans antikroppar som överförts via navelsträngen. Men detta är inte tillräckligt för att skydda barnet helt.

Vanligast är förkylningar på vintern, då luften är torrare. Undvik gärna att den första tiden träffa folk som är förkylda. Ta inte med barnet till ställen där det är mycket folk t ex stormarknader, affärsgallerior, förskolor, stora fester.

Min baby nyser ofta, men verkar inte sjuk, vad är detta?  

Nyfödda har en lättretad nysreflex och nyser ofta utan att vara förkylda. Det som utlöser nysningen kan vara starkt ljus eller damm. En nysning behöver alltså inte nödvändigtvis vara tecken på infektion.

Min baby har vita kråkor i näsan, är det förkylning?  

Nej, troligen inte. Barn får lätt upp lite bröstmjölk i näsan när de rapar eller kräks. När bröstmjölken torkar i näsan ser den ut som vita kråkor.

Min baby är täppt i näsan, vad ska jag göra?  

Det kan hjälpa att droppa bröstmjölk eller koksaltdroppar i näsan. Koksaltdropparna är helt ofarliga och kan användas flera gånger per dag, finns på Apoteket.

Se till att barnet ligger med huvudet högt, på en kudde eller liknande. Vänd barnet från ena sidan till den andra, och låt inte barnet ligga stilla på samma sida för länge.

Det finns även näsdroppar för små barn. Det är ett läkemedel och ska användas enligt doseringen på förpackningen. Rådfråga på Apoteket om du är osäker. Amma oftare om barnet inte orkar äta så mycket åt gången. Om barnet får svårt att andas, sök läkare.

Min baby är snuvig, men kan inte fräsa, hur kan jag rensa näsan?  

Små barn är konstruerade så att snuva och slem lättare rinner bakåt och ner i svalget istället för att rinna ut. Då är det vanligt och helt ofarligt att barnet kräks upp snor och slem senare.

Den snuva som rinner ut får rinna och torkas med mjuk näsduk. Använd koksaltdroppar i näsan, det brukar reta till nysning. Om barnet har besvär av snuvan, kan du prova att snyta med en speciell baby snytare "Näsfrida" som finns att köpa på barnaffärer.

Vissa barn, oftast äldre än 2 år har andra tillstånd som ger rinnsnuva. Allergier med symtom som nästäppa och klåda med löst snor är inte så ovanligt. En pärla i näsan uppstoppad av barnet självt eller av en "hjälpsam" storasyster eller storebror kan också ge en ständigt rinnande näsa.

Min ettåring har hosta, vad ska jag göra, finns det medicin?  

extra dryck för att göra slemmet lösare och lättare att hosta upp. Ha gärna vatten i ett glas eller en flaska vid sängen. Barn börjar ofta hosta när de sovit några timmar.

Låt barnet sova med huvudet i högläge, lägg t ex telefonkataloger under sängbenen i huvudändan (finns också förhöjningsklossar att köpa i sjukvårdsaffärer). Det kan vara bra att ge vällingen lite tidigare än vanligt så att barnet hinner hosta klar välling t innan läggdags.

Har barnet väsande, tung andning eller skällande hosta bör ni gå till läkare för att eventuellt få medicin på recept. Det kan vara t ex falsk krupp som ger hostan. Får barnet hög feber i samband med långvarig hosta ska ni söka läkare.

Kikhosta, eller lunginflammation kan te sig på detta sätt. Nattlig hosta hos lite äldre barn kan också bero på en oupptäckt astma, eller på refluxbesvär.

Min ettåring har börjat på dagis och är förkyld hela tiden, ska det vara så?  

Det vanliga för barn på dagis är att de får en förkylning var tredje vecka. Det innebär att barnen aldrig hinner bli helt friska mellan varven.

När barnen fyller tre år blir det bättre, likaså brukar sommarhalvåret vara lugnare. Det finns minst ett 100-tal virus som kan ge förkylning och det tar tid innan barnet hunnit "lära sig" att ta hand om alla dessa virus!

Jag har läst om RS virus, vad är det?  

RS virus ger en kraftig förkylning med mycket seg snuva och segt slem i luftvägarna. Äldre barn och vuxna får ofta ett par dagars till en veckas förkylning, ibland feber.

Nyfödda och spädbarn kan få en besvärlig form av sjukdomen, med hög feber, kraftig andningspåverkan, nedsatt matlust, och i vissa fall korta andningsuppehåll. En del av dessa barn kan kräva behandling på sjukhus.
Läs mer om RS-virus



Granskad dec 2009

Faktagranskad av:  
Britt Hellstrand, barnläkare

Läs mer:
Våra experter