Förstoppning

Förstoppning

Förstoppning innebär att avföringen är så hård och torr eller att tarmens motorik är störd så att barnet inte tillräckligt ofta och utan besvär kan ha avföring.

Många barn råkar ut för tillfällig förstoppning medan ungefär vart tionde barn har problem med kronisk eller återkommande förstoppning. Den vanligaste typen av förstoppning kallas ”funktionell” och beror inte på någon missbildning eller någon särskild medicinsk orsak.

Spädbarn som ammas kan ha avföring flera gånger om dagen men också bara en eller ett par gånger i veckan.

Spädbarn som inte ammas och större barn kan ha avföring 2–3 gånger per dag men lika väl 2–3 gånger per vecka.

Att barnet sällan har avföring betyder INTE att barnet har förstoppning om det inte har några besvär vid tarmtömningen.

Symtom

När avföringen är för hård och torr kan det leda till sprickor i ändtarmsöppningen. Sådana kan vara mycket smärtsamma, och göra att barnet kniper och inte tömmer ändtarmen ordentligt. Det här kan leda till en ond cirkel och det vi kallar ”pottskräck” hos små barn.

Förutom smärta och blod på avföringen kan barn med förstoppning bli illamående, få dålig aptit, buksmärtor och bli nedstämt.

Om barnet inte kan tömma ändtarmen ordentligt bildas det med tiden en hård propp, som det läcker förbi slem och lösare avföring i byxan. Det sker helt ofrivilligt till skillnad från vid enkopres, då barnet tömmer hela avföringen i byxan. (Se enkopres, "bajsa i byxan" t v.)


Orsaker

Förstoppning beror ofta på kosten. Vanlig drickmjölk kan bidra till förstoppning hos en del barn, medan filmjölk och youghurt inte har den effekten.

Mjölrätter, pasta och bröd med vitt mjöl är stoppande men även i viss mån även ost, ägg, blåbär och thé.

För lite dryck kan bidra till förstoppning. Det är också vanligare med förstoppning hos äldre barn som rör sig för lite. En annan bidragande orsak är smärtsamma sprickbildningar i ändtarmsöppningen.

Många barn tar sig heller inte tillräckligt med tid på toaletten och vissa skolbarn avstår medvetet från att gå på toaletten under skoltid. 

Behandling 

Om barnet varit förstoppat en längre tid kan det bli nödvändigt att tömma tarmen med ett snabbverkande lavemang (t.ex. Microlax, Resulax) innan man kan komma vidare. Behandlingen kan behöva upprepas.

Har barnet smärtsamma sprickor i ändtarmsöppningen hjälper det med att smörja på en smärtstillande salva (Xyloproct) en stund innan barnet skall på toaletten.

För att göra avföringen mjuk och förebygga fortsatt förstopppning kan det behövas något laxerande medel (t.ex. Laktulos). Laktulos kan ges som underhållsbehandling under lång tid.

Förstoppning hos mindre barn

Till späda barn som får modersmjölksersättning kan man från en månads ålder byta till BabySemp Bifidus (innehåller Laktulos). Ett gammalt knep är att sätta till ett par teskedar messmör till vällingen eller modersmjölkersättningen. Katrinplommonpuré är också en beprövad metod från fyra månaders ålder.

Förebyggande behandling

Den viktigaste åtgärden för att behandla och förebygga förstoppning är att ändra kosten.
Det betyder mer av fiberrik kost dvs mycket frukt, grönsaker och grövre mjöl- och brödsorter. Byt gärna den vanliga vällingen mot fullkornsvälling eller en fiberrik gröt.

Färsk frukt och råa grönsaker har mer effekt än kokta. Fiberrika grönsaker är bl.a. blomkål, rotfrukter, morötter, broccoli och ärter. Bönor och linser är också bra. Bland frukter räknas bl a plommon, päron, aprikos, persika, äpple och ananas som lösande.

Laktobaciller anses också ha en gynnsam effekt för att förebygga förstoppning.
Det finns idag många olika mjölkprodukter, med tillsats av särskilt utvalda laktobaciller.

Regelbundna toalettrutiner

Den andra viktiga åtgärden för att behandla och förebygga förstoppning är att ändra toalettrutinerna. Barnet behöver tid att sitta i lugn och ro på toaletten åtminstone två gånger om dagen - helst en stund efter måltid, t ex efter frukost och middag. Det handlar om att utnyttja den ökade tarmmotoriken efter måltid, som underlättar tömningsreflexen. 

Många skolbarn vill inte gå på eller gör sig inte tid att gå på skoltoaletten. Tala då med skolsköterskan och läraren så att barnet kan gå ifrån även under lektionstid.
Fysiskt inaktiva barn med förstoppning behöver också stimuleras till att röra sig mera.

Publicerad mars 2011

Författare och faktagranskning:
Gudmund Stintzing,
barnläkare, docent

Foto:
Samuel Jonasson Tillenius

Läs mer om
Våra experter


Sjukdomar

I vårt uppslagsverk kan du läsa om allt från utslag till kolik och getingstick.

Läs mer

Frågor & svar

Välkommen med din fråga till barnmorska och barnläkare, eller läs tidigare expertsvar.

Läs mer

Vaccinationer

Vilka sjukdomar ingår i det svenska vaccinations- programmet? Vilka andra vaccinationer finns?

Läs mer

Gravidguiden

Smarta tips om vad du behöver tänka på under din graviditet.

Till gravidguiden

Barnförsäkring

Klokt att teckna så tidigt som möjligt. Varför barnförsäkring?

Läs mer om varför

Rätt försäkrad?

Behöver du hjälp erbjuder vi dig kostnadsfri rådgivning

Rätt försäkrad?