Reflux är latin och betyder "återflöde". Gastroesofageal reflux som innebär att magsaft rinner upp i matstrupen.
Det är viktigt att skilja mellan normal (=fysiologisk) reflux av magsaft och onormal (= patologisk, sjuklig) reflux.
Hos spädbarn är det normalt att maginnehåll kommer upp i matstrupen (eller t om kräks upp) flera gånger varje timme, och även hos äldre barn och vuxna är reflux av maginnehåll till matstrupen något som sker minst en gång per timme, dygnet runt!
Det är först när maginnehållet stannar kvar i matstrupen under flera minuter eller längre eller om refluxerna blir väldigt täta som barnet börjar få symtom av sin reflux. Vi talar då om patologisk reflux eller på engelska "gastro-esophageal reflux disease", förkortat GERD.
Symtom
Symtomen på reflux, GERD, beror på barnets ålder. Allt från attacker av livlöshet, att barnet blir blekt eller t o m blått eller att bebisen i perioder (ofta nattetid) tycks otröstlig (ofta svårt att skilja från tremånaderskolik).
Det brukar oftast minska efter 18 månaders ålder då matstrupen ”lärt sig” att stänga matstrupens nedre del och hindra patologisk reflux.
Men hos en del barn äldre än 18 månader ses GERD och behöver då ofta behandlas. Ibland kan GERD t o m leda till dålig tillväxt, eller problem med dålig andedräkt eller dåliga tänder med mycket karies, framför allt i de bakersta tänderna.
Orsaker
Refluxbesvär kan uppstå då en (eller flera) av de normalt matstrupsskyddande mekanismerna sätts ur spel. Vilka är de mekanismerna? Jo, bland annat övre magmunnens ringmuskel (=sfinkter) ska "hålla tätt".
Vissa födoämnen och droger påverkar den så den slappnar av och fungerar sämre.Till exempel kaffe, choklad, lakrits, pepparmint, alkohol och tobak sänker muskelanspänningen i övre magmunnens sfinktermuskel.
En annan skyddande mekanism är magsäcksväggens syraproduktion - ju mer saltsyra, desto surare maginnehåll och därmed ökad risk för reflux. Stress - både psykisk och fysisk, kan öka saltsyraproduktionen.
En tredje faktor är magsäckens förmåga att tömma sitt innehåll till tunntarmen; ju effektivare den sk peristaltiken fungerar - desto mindre är risken för gastroesofageal reflux.
Och här kommer komjölken in: den innehåller helt andra proteiner än human mjölk, dvs bröstmjölk. Först och främst är den mycket proteinrikare, vilket i sig kan ställa till det.
Sedan är proteinerna icke-humana, dvs de känns inte alltid igen av vårt immunsystem. Det kan hos vissa barn leda till allergiska reaktioner, både snabba (som kallas typ 1-reaktioner) och långsamma (som kallas typ 4-reaktioner).
Den långsammare formen av reaktion ger upphov till en inflammation i slemhinnan som drabbas, och då fungerar den underliggande tarmväggens rörlighet mycket sämre. Därmed har magsäcken nedsatt förmåga till peristaltik, det sura maginnehållet blir kvar längre och riskerar gå åt andra hållet, det vill säga uppåt.
Oftast orsakas gastroesofageal reflux av en kombination av ovanstående olika komponenter. Men väldigt ofta blir särskilt de yngre barnen hjälpta av enbart komjölksproteinfri kost.
Undersökning - Utredning
Utredningen kan ibland bara vara en noggrann symtombeskrivning, men hos de äldre barnen görs oftast en mätning av surheten i matstrupen under ett dygn; en s k "24-timmars pH-registrering i esofagus".
Ibland kan även röntgen av matsrupen eller s k gastroskopi komma ifråga, för att bättre kunna förstå barnets anatomi.
Behandling
Behandlingen består i dels en diet fri från komjölksprotein eller andra näringsämnen som tycks utlösa besvären. Vilka dessa näringsämnen kan vara varierar ofta från barn till barn.
Fet mat bromsar tarmens rörlighet och ökar risken för reflux. Ibland kan barnet behöva komplettera dietbehandlingen med syrahämmande läkemedel, till exempel Losec eller Zantac.
De allra minsta barnen kan ibland vara hjälpta av att man blandar förtjockningsmedel i till exempel kvällsvällingen. I mycket ovanliga fall av svåra refluxbesvär kan kirurgi där man försöker "täta till" magmunnen komma ifråga, men detta är ovanligt, och leder inte alltid till symtomfrihet.
GERD har en god prognos, oftast växer det bort inom 1-2 år, men långvarig behandling med magsyrahämmare kan då bli fallet.
Granskad i september 2007