Öroninflammation

Öroninflammation

Tre av fyra barn har redan haft en eller flera öroninflammationer vid två års ålder. De allra flesta läker av sig själva och behöver inte behandlas med antibiotika.


Om ett barn drabbas före sex månaders ålder är risken stor att det kommer att få återkommande öroninflammationer. Risken för komplikationer är störst för spädbarn.

Efter öroninflammationen besväras ungefär vart femte barn av vätska bakom trumhinnan (sekretorisk otit). Det läker hos de flesta spontant men kan bli kroniskt. Det kan hos några försämra hörseln och påverka talutvecklingen och behöver då behandlas av öronläkare.
Läs mer om Öronbarn och rör i örat.

Öroninflammation orsakas av bakterier och virus eller båda i kombination, oftast i anslutning till en förkylning. Pneumokocker heter de vanligaste bakterierna, som är inblandade i ilskna öroninflammationer. Det vaccin mot pneumokocker, som erbjuds alla spädbarn på BVC, ger ett visst skydd. 

Barn mellan ett och tolv års ålder skall inte rutinmässigt ha antibiotika vid öroninflammation, enligt nya rekommendationer. Läkningen går inte snabbare med antibiotika. Barn yngre är ett och äldre än tolv år skall ha antibiotika då risken för komplikationer är större bland dessa barn. 

Barn yngre än två år med dubbelsidig öroninflammation eller alla barn med en trumhinna som det gått hål på, perforerat, bör få antibiotika. I första hand behandlas öroninflammation med ”vanligt” penicillin i fem dagar.

Symtom

Hos riktigt små barn kan det vara svårt att avgöra om det är fråga om öroninflammation. Barnet har kanske feber och skriker utan uppehåll, men i övrigt inga symtom. Man kan då trycka försiktigt med fingret över yttre hörselgången. Om trumhinnan är inflammerad och ömmar reagerar barnet på smärtan genom att försöka avvärja smärtan eller skrika.

Lite större barn, som ännu inte kan meddela sig, brukar ta sig åt örat eller vrida huvudet från den ena sidan till den andra. De är ledsna och svårtröstade.

Öronvärken kan vara mycket intensiv eller bara upplevas som ett tryck eller lockkänsla. Utan behandling kan den pågå i flera dagar. Värken kommer av att det bildas ett övertryck i mellanörat av den vätska eller det var som bildats innanför trumhinnan då örontrumpeten (förbindelsen mellan svalget och mellanörat) är igentäppt p.g.a. slemhinnesvullnad.

Ibland går det hål på trumhinnan redan efter ett par timmar och varet eller vätskan rinner ut genom hörselgången. Då brukar smärtan också försvinna.

Vad ska man göra? 

Öroninflammation behandlas vanligen med smärtlindring, näsdroppar och högläge (huvudet högre, t ex genom kuddar eller höjning av de sängens huvudände).
Kontakta sjukvården för råd om behandling och uppföljning om barnet har hög feber och påverkat allmäntillstånd.

Näsdroppar har en avsvällande effekt på slemhinnorna. Örontrumpeten öppnas, trycket och därmed smärtan i mellanörat minskar. Har barnet benägenhet för öroninflammation bör du därför alltid ha näsdroppar hemma.

Om öroninflammationen ger sig till känna sent på kvällen eller på natten, vilket ofta är fallet, kan man mycket väl vänta med läkarbesöket till följande dag, om inte barnet är mycket påverkat. Ge smärtstillande paracetamol (t ex Alvedon eller Panodil) eller ibuprofen (t.ex Ipren) och näsdroppar. Låt barnet ligga högt med huvudet, nästan halvsittande, det kan minska smärtan.

Om smärtan tilltar eller inte blivit mindre efter 2 – 3 dagar och barnet har fortsatt feber och allmänpåverkan skall man söka sjukvården. Efter en okomplicerad öroninflammation är det inte nödvändigt med efterkontroll av öron och hörsel.

Förr var det ganska vanligt att man tog hål på trumhinnan för att minska trycket och ta bort smärtan. Det gör man sällan numera men det händer att trumhinnan brister av sig själv. Detta ger dock normalt inga framtida skador, trumhinnan brukar läka fint.

Många barn med upprepade öroninflammationer och s.k. öronkatarr (sekretorisk otit) behandlas med insättning av små rör genom trumhinnan, så att man på detta sätt kan dränera vätska från mellanörat bakom trumhinnan. Det har visat sig vara effektivt mot långvariga besvär med vätska i mellanörat som annars riskerar försämra hörseln. Läs mer: Öronbarn och rör i örat.
Man kan förebygga öroninflammation i viss utsträckning genom amning och att undvika rökiga miljöer och stora barngrupper under vinterhalvåret.

Text: Eva Gärdsmo Pettersson, Gisela Zeime 
 

 

Uppdaterad feb 2013

Faktagranskad av:  
Gudmund Stintzing,
barnläkare, docent

Läs mer
Våra experter


Sjukdomar

I vårt uppslagsverk kan du läsa om allt från utslag till kolik och getingstick.

Läs mer

Frågor & svar

Välkommen med din fråga till barnmorska och barnläkare, eller läs tidigare expertsvar.

Läs mer

Vaccinationer

Vilka sjukdomar ingår i det svenska vaccinations- programmet? Vilka andra vaccinationer finns?

Läs mer

Gravidguiden

Smarta tips om vad du behöver tänka på under din graviditet.

Till gravidguiden

Barnförsäkring

Klokt att teckna så tidigt som möjligt. Varför barnförsäkring?

Läs mer om varför

Rätt försäkrad?

Behöver du hjälp erbjuder vi dig kostnadsfri rådgivning

Rätt försäkrad?