Öroninflammation

Det är mycket vanligt att små barn drabbas av öroninflammationer. Ofta är det en följd av en vanlig förkylning. Öroninflammationen är då vanligen lindrig och behöver ofta inte antibiotikabehandlas.

Ju mindre barnet är, desto vanligare tycks det vara att barnet drabbas av en otit utan föregående förkylningssymtom. Och ju tidigare i livet ett barn drabbas av en otit, desto större verkar risken vara att barnet kommer att få nya öroninflammationer.

En del barn får upprepade öroninflammationer utan andra symtom, framför allt under vinterhalvåret. Andra barn besväras av långdragna besvär med vätska i mellanörat, vilket kan försämra hörseln och kan behöva behandlas av öronläkare.

Öroninflammation orsakas oftast av att slemhinnan i örontrumpeten svullnar igen i samband med en förkylning. Trycket i mellanörat ökar och ger upphov till smärta (”örsprång”). Ibland, när bakterier förökar sig i mellanörat, drabbas barnet av en s k varig öroninflammation.

Barn yngre än två år med misstänkt varig öroninflammation bör få antibiotika för att förebygga komplikationer till infektionen.

Små barn med smal örontrumpet och barn med förstorade polyper bakom näsan har lättare att drabbas av öroninflammationer. I vissa fall kan det vara en bra hjälp att operera bort polyperna bakom näsan eller operera in rör i öronen.

Symtom  

Hos riktigt små barn kan det vara svårt att avgöra om det är fråga om öroninflammation. Barnet har kanske lätt feber och skriker utan uppehåll, men i övrigt inga symtom. Man kan då trycka försiktigt med fingret över yttre hörselgången. Om trumhinnan är inflammerad och ömmar reagerar barnet för smärtan genom att försöka avvärja smärtan eller skrika.

Litet större barn, som ännu inte kan meddela sig, brukar ta sig åt örat eller vrida huvudet från den ena sidan till den andra. De är ledsna och svårtröstade.

Öronvärken kan vara mycket intensiv. Utan behandling kan den pågå i flera dagar. Värken kommer av att det bildas ett övertryck i mellanörat av den vätska eller det var som bildats innanför trumhinnan då örontrumpeten (gången mellan svalget och mellanörat) är igentäppt pga slemhinnesvullnaden.

Ibland går det hål på trumhinnan redan efter ett par timmar och varet eller vätskan rinner ut genom hörselgången. Då brukar smärtan också försvinna.

Barn med otit brukar ha feber, ibland upp till 38-39 grader. Men det förekommer också öroninflammationer som varken ger värk eller feber.

Hos vissa barn märker man bara att han eller hon tycks ha fått försämrad hörsel. Det kan bero på att mellanörat är vätskefyllt och att trumhinnan därmed inte kan röra sig normalt.

Vad ska man göra  

Öroninflammation behandlas vanligen med smärtlindring, högläge (huvud) och avsvällande näsdroppar. Barn äldre än två år behöver oftast inte antibiotikabehandlas. Kontakta läkare för råd om behandling och uppföljning. Det kan finnas risk för hörselnedsättning om infektionen inte följs upp på rätt sätt.

Slemhinneavsvällande näsdroppar ger ofta snabb lindring: Örontrumpeten öppnas, trycket och därmed smärtan i mellanörat minskar. Har barnet benägenhet för öroninflammation bör du därför alltid ha näsdroppar hemma.

Om öroninflammationen ger sig till känna sent på kvällen eller på natten, vilket ofta händer, kan man mycket väl vänta med läkarbesöket till följande dag, om inte barnet är mycket påverkat. Ge i så fall smärtstillande paracetamol (t ex Alvedon) och näsdroppar. Låt barnet ligga högt med huvudet, nästan halvsittande, det kan minska smärtan.

En varig öroninflammation hos barn yngre än två år är vanligen läkt efter en antibiotikakur på sju dagar. Äldre barn som för övrigt är opåverkade behöver oftast inte antibiotika, utan tillfrisknar spontant.

Det är viktigt att barnets hörsel kontrolleras efter behandlingen, förslagsvis genom ett återbesök hos en öronläkare 6-8 veckor efter öroninflammationen.

Förr var det ganska vanligt att man tog hål på trumhinnan för att minska trycket och ta bort smärtan. Det gör man sällan numera men det händer att trumhinnan brister av sig själv. Detta ger dock normalt inga framtida skador, trumhinnan brukar läka fint.

Många barn behandlas med insättning av små rör genom trumhinnan, så att man på detta sätt kan dränera ev vätska i mellanörat bakom trumhinnan. Detta har visat sig vara effektivt mot långvariga besvär med vätska i mellanörat som annars riskerar försämra hörseln.

Däremot är rören inte effektiva som behandling mot upprepade öroninflammationer. Det är heller inte bevisat att barn med inopererade rör i öronen måste skydda sig mot att få vatten i öronen och därför undvika att bada etc, vilket man ansett förut.

Text: Eva Gärdsmo Pettersson, Gisela Zeime
 
Granskad sept 2008