Neonatalvården gör hela tiden nya framsteg. Metoden med att förtidigt födda ska ha en miljö som liknar livmodern utvecklas mer och mer.
Ett ytterligare steg är att föräldrar och barn ska få vara tillsammans dygnet runt.
Det är fredag eftermiddag och på Danderyds sjukhus neonatalavdelning 20 är det full aktivitet. Här vårdas just nu 18 barn födda i allt ifrån vecka 23 och uppåt. Föräldrar och barn får samsas om de sex rum som finns.
Den stora anslagstavlan i korridoren vittnar om den mängd barn som här fått en omtumlande, men ändå bra start i livet. Tacksamma föräldrar har skickat mängder av foton på sina söta bebisar.
Traditionell neonatalvård
Det är trångt på barnsalarna. Vid varje kuvös står en fåtölj. Det är i stort sett det utrymme som står till buds för föräldrarna. Avdelning 20 är en traditionell neonatalavdelning vilket innebär att föräldrarna, under en stor del av vårdtiden, bara är hos sina barn på dagarna. Så har det alltid varit inom neonatalvården även om det stämmer dåligt in i den moderna barnsjukvården.
- Om man har ett ettårigt barn som blir sjukt och måste läggas in på sjukhus skulle det aldrig vara någon tvekan om att man som förälder skulle bo med sitt barn. Varför skulle det vara skillnad när det gäller förtidigt födda barn? säger Helena Martin som är neonatalöverläkare och chef för den nya samvårdsavdelningen som öppnades för knappt en månad sedan.
Barnets mognad och behov
Sedan några år praktiseras en metod inom neonatalvården som kallas NIDCAP. Det är en omvårdnadsmetod där man anpassar vården efter varje barns mognad och individuella behov.
- Den går ut på att lära känna barnets sov- och vakenmönster och att anpassa vården efter det. Att inte störa barnet i onödan, säger Helena Martin.
I samband med matningen, som sker varannan till var tredje timme, passar personalen och föräldrarna på att byta blöjor och ta eventuella prover. På så sätt kan barnet få ro däremellan. När prover tas ges samtidigt lite sockerlösning i munnen eftersom det visat sig att socker minskar smärtupplevelsen.
Miljön i övervakningsrummen ska så mycket som möjligt likna miljön i livmodern. Gardinerna är fördragna, belysningen är dunkel och alla pratar med låg röst. Barnen bäddas in som i livmodern och kuvöserna är täckta för att ytterligare stänga ute ljus. Detta för att inte hjärnan ska stimuleras i onödan. En monitor övervakar hela tiden barnets syresättning, puls och andningsfrekvens.
Kängurumetoden
NIDCAP- metoden utesluter för den skull inte mänsklig kontakt. Genom att barnet får sitta som en känguru, närmast förälderns kropp, under en del av sovperioderna, får barnet den livsviktiga kontakten med mamma eller pappa.
– Kängurumetoden är viktig för både barn och föräldrar. Den hjälper till att knyta an och barnet lär sig känna igen föräldrarnas röster och lukt, säger Helena Martin.
De framsteg som hela tiden görs inom neonatalvården, t.ex. NIDCAP-metoden, bidrar till att för tidigt födda barn klarar sig bättre, både på kort och på lång sikt. Dödligheten sjunker och antalet barn som får bestående handikapp blir färre. Även risken för att få diagnosen DAMP och ADHD, vilket visat sig vara större för prematura barn, har minskat.
Samvårdsvadelning
På den nya samvårdsavdelningen några trappor upp möter oss en helt annorlunda miljö jämfört med den traditionella neonatalavdelningen. Inredningen är modern med dova färger och ekdetaljer. Här finns plats för tio barn och deras föräldrar.
Rummen är små men effektivt utnyttjade och rymmer en utdragbar säng, ett köksskåp och duschrum. Det finns också fyra större vårdrum för nyförlösta mödrar. Mellan rummen ligger ett övervakningsrum, där barnen vårdas i kuvöser under uppsikt av sjuksköterskor och barnsköterskor.
- Under den första tiden efter förlossningen befinner sig föräldrarna i en kris. Det är inte bara en chock att få ett förtidigt fött barn, som behöver intensivvård. Man har heller inte hunnit ställa in sig på att bli förälder, säger Helena Martin.
Tanken är därför att även samla all form av expertis som kan hjälpa och stödja föräldrarna. Ett kontaktteam, bestående av barnmorska, sjuksköterska och barnsköterska, knyts till varje familj.
På samvårdsavdelningen ska man tidigt kunna ha sitt barn på patientrummen. Det finns tillgång till både värme, syrgas och övervakningsmöjligheter. Även barn som får dropp och ibland även kuvös kan vara här. Många föräldrar väljer dock, i alla fall i början, att ha sina barn i övervakningsrummet på natten.
Inte bara prematura barn
Det är inte bara prematura barn som kan vårdas här. Samvårdsavdelningen ska även kunna ta emot barn som av någon anledning inte mår så bra när de föds. De kan till exempel ha andningsstörningar eller gulsot.
I ett rum tar en nybliven tvillingfamilj igen sig. Tvillingpojken är lite gul och får behandlas med blått ljus. Systern väger ett och ett halvt kilo mindre än sin bror och får därför värme och övervakning.
Helena Martin ser den nya samvårdsavdelningen som ett stort steg mot en modernare och mänskligare neonatalvård. Hon ser en tendens att fler och fler föräldrar, som har sina barn på den traditionella neonatalavdelningen, parkerar sig vid kuvösen och inte vill lämna sina barn.
- Det borde vara självklart att alla förtidigt födda barn får bo med sina föräldrar, säger Helena Martin.