Leukemi

Leukemi är en cancersjukdom i benmärgen och i de vita blodkropparna. Det är den vanligaste maligna (elakartade) sjukdomen hos barn.

Det finns flera olika former av leukemi. Den vanligaste formen är akut lymfatisk leukemi (ALL) som drabbar en av de vita blodkropparnas två huvudformer, lymfocyter.

Den näst vanligaste är akut myeloisk leukemi (AML) som angriper granulocyterna, den andra huvudformen hos de vita blodkropparna. Lymfocyter och granulocyter ingår båda i kroppens immunförsvar.

När en lymfocyt eller en granulocyt förändras och blir en cancercell börjar den dela sig utan kontroll och trycker då undan de normala blodcellerna. Det innebär att alla blodkroppar påverkas:

• de syretransporterande röda blodkropparna (erytrocyter),
• de friska vita blodkropparna som ingår i kroppens immunförsvar
• blodplättarna (trombocyter) som ser till att blodet kan koagulera

Symtom  

Det finns inga entydiga symtom som pekar på att ett barn har leukemi. Symtomen är allmänna och domineras av trötthet, feber och i senare stadier blekhet och blåmärken. Leukemi drabbar delar av immunförsvaret, upprepade infektioner kan därför också vara ett tidigt symtom.

Man måste dock komma ihåg att de allra flesta barn som är trötta, hängiga och bleka inte har leukemi.

Diagnos  

Ett vanligt blodprov visar vanligen om det finns misstanke om leukemi. Finns en sådan misstanke tas ett prov från benmärgen baktill i höftbenet. Oftast görs detta prov under narkos. Man tar också ett prov från ryggmärgsvätskan. Dessa prover behövs bland annat för att fastställa formen av leukemi samt cancercellernas mognadsfas.

Behandling akut lymfatisk leukemi (ALL)  

Alla typer av leukemi behandlas med cytostatika (cellgifter) som ges intravenöst, d v s direkt in i blodet. Total behandlingstid för ALL är ca 2,5 år, där behandlingen under det första året är mest intensiv.

Cytostatikabehandlingen vid ALL delas in i tre faser:

• Induktionsbehandlingen innebär att cytostatikainjektioner och högdoskortison ges en gång i veckan i syfte att så snart som möjligt avlägsna leukemicellerna från benmärg och blod. De allra flesta blir fria från sin leukemi redan efter två veckors behandling. Trots det är det viktigt att fortsätta hela behandlingen.
• Konsolideringsbehandlingen har till huvuduppgift att nå även sådana områden i kroppen där leukemiceller är mer svåråtkomliga, t ex centrala nervsystemet och testiklar. Behandlingen ges med särskild högdoserad cytostatika.
• Underhållsfasen pågår normalt mellan 1-2 år. Behandlingen innebär att lågdoserad cytostatika ges i tablettform.

Kompletterande strålningsbehandling vid ALL är numera sällsynt.

Behandling akut myeloisk leukemi (AML)  

AML behandlas intensivt med cytostatika under 4-6 månader som ges i ett antal enveckorsblock. Vissa blodvärden ska uppnås innan nästa behandlingsblock kan påbörjas.

Tidigare avslutades ofta behandlingen med en benmärgstransplantation. Idag görs detta endast vid behov hos vissa barn medan andra barn fortsätter med cytostatikabehandling.

Prognos  

Leukemibehandlingen har gjort och gör fortfarande stora framsteg. För tjugofem år sedan blev endast ett fåtal barn friska, idag blir de allra flesta det. Den sammantagna långtidsöverlevnaden är ca 80%. Fortfarande är leukemi dock en svår sjukdom som ofta kräver en tung behandling.

Text: Eva Gärdsmo Pettersson

Uppdaterad jan 2012