ADHD

ADHD som är en förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder,är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn.

Barn med ADHD har bland annat problem med koncentration, uppmärksamhet, reglering av aktivitetsnivån, impulskontroll, perception, och språklig förmåga.

Problemen kan variera under olika perioder i livet och kvarstår för det mesta under ungdomstiden och även upp i vuxen ålder.

DAMP är en gammal svensk beskrivning av ADHD-symtom i kombination med svårigheter att kontrollera motorik och perception. Idag används två diagnoser för att beskriva DAMP, nämligen ADHD och DCD (developmental coordination disorder).

Symtom vid ADHD  

Ett påfallande symtom vid ADHD är koncentrationssvårigheter och att hålla kvar uppmärksamheten (A:et står för attention).

Ett annat symtom är att anpassa aktivitetsnivån till vad situationen kräver. Överaktivitet kan vara ett sätt för personer med ADHD att höja sin vakenhet. Det kan ta sig uttryck i att gunga på stolen och plocka med saker.

Hyperaktivitet är den mest kända beteendeavvikelsen vid ADHD, men kan ta sig andra uttryck än att plocka med saker och ha svårt att sitta still.

En del personer med ADHD är tvärtom mycket lugna och passiva, sk hypoaktiva. Barn som är hypoaktiva är initiativlösa, ber inte om hjälp och blir lätt bortglömda. Hypoaktiva människor kan ha samma uppmärksamhetssvårigheter som hyperaktiva.

Aktivitetsnivån växlar ofta i perioder mellan hyperaktivitet och hypoaktivitet.

De symtom som gäller för ADHD gäller även för DAMP. Aktivitetskontrollen och uppmärksamheten är alltid avvikande vid DAMP. Därtill kommer svårigheter med motorik och perception. Personer med DAMP uppfattas ofta som grov- och finmotoriskt osäkra och klumpiga. 

Grovmotoriska svårigheter kan yttra sig som klumpighet och balansproblem, de här barnen har ofta svårigheter att lära sig cykla, simma och sparka boll. 
 
Finmotoriska problem yttrar sig i svårigheter att knyta knutar, knäppa knappar, forma bokstäver och rita.

Perceptionsstörningar innebär att personens förmåga att ta till sig intryck från omgivningen via de fem sinnena - syn, hörsel, känsel, smak och lukt - är störd.

Problem med den auditiva perceptionen, det vill säga hörseln, är förmodligen den vanligaste perceptionsstörningen hos personer med DAMP. Ofta störs de här personerna av ovidkommande ljud och har svårt att anpassa sin egen röststyrka. Miljöer med många intryck och höga ljudvolymer upplevs ofta som mycket tröttande.

Orsaker  

Det finns många orsaker till att en del barn får ADHD, men i många fall anses de vara ärftliga. Men tillstånden kan också ha uppstått till följd av skador i nervsystemet, uppkomna under fostertiden, förlossningen eller första levnadsåret.

Det finns inga belägg för att psykosociala faktorer såsom brister i familjeförhållanden, traumatiska händelser eller andra miljöfaktorer skulle förklara uppkomsten av ADHD .

Problemen för barn med ADHD har att göra med brister i de exekutiva funktionerna, det vill säga de processer i hjärnan som bland annat har med planering, organisation, samordning och impulsreglering att göra.

Arbetsminnet kan också vara påverkat vilket gör att det kan vara svårt att hålla flera saker i huvudet.

Utredning och diagnostik 

Det finns inget enkelt test som kan ge svar på om en individ har ADHD eller ej. För att avgöra om en person har ADHD krävs att en noggrann utredning görs där man samlar information från olika källor samt värderar och drar rätt slutsatser av denna.

Oftast innefattar det intervjuer med barnet, föräldrar, förskole- och skolpersonal, psykologiska test och medicinsk undersökning.

Behandling  

Det finns ingen metod som direkt botar funktionshindret, däremot finns erfarenhet av verkningsfulla metoder för att begränsa symtomen och förhindra tillkommande svårigheter.

Psykosociala och pedagogiska insatser är det vanligaste sättet att påverka ADHD symtomen och består till stor del av rådgivning och utbildning i vardagsbemötande. När det gäller barn kan det innebära att man erbjuder föräldrarna särskilda föräldrautbildningsprogram.

Om medicinering blir aktuell består behandlingen av centralstimulerande medel som ges i mycket låga doser. Någon risk för missbruk har inte kunnat påvisas.

På senare tid har ett nytt läkemedel kommit ut på marknaden, som visat goda resultat och som inte ingår i gruppen centralstimulerande medel.

Personer med ADHD behöver en väl strukturerad vardag och hjälp i sin planering. Det är viktigt att uttrycka sig enkelt, kortfattat och entydigt.

Att sätta gränser och att tala om vad man har för förväntningar underlättar liksom att ge uppskattning. Snabb feedback är viktigt, därför kan interaktiva dataprogram vara bra hjälpmedel. De här barnen behöver ibland ta pauser och få röra på sig.

Prognos 

Uppföljning av barn med ADHD visar att minst hälften har kvar sina uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter som unga vuxna, medan överaktiviteten och impulsiviteten avtar med stigande ålder.

Uppdaterad nov 2011