Njurbäckeninflammation (pyelonefrit) kan skada njurarna permanent.
Det finns också andra typer av förvärvade njursjukdomar njurinflammation (nefrit) och nefros.De beror på immunologiska reaktioner, som skadar njurvävnaden och försämrar njurfunktionen. Sjukdomar i njurarna kan också vara ärftliga.
Lyckligtvis är de sjukdomar som ger dålig njurfunktion sällsynta. Det finns i huvudsak två typer av förvärvad njursjukdom hos barn: nefrit och nefros.
Båda beror på immunologiska reaktioner, som ger skador i njurarnas kärlnystan (glomeruli) och påverkar salt-vattenbalansen i kroppen.
Den vanligaste njurinflammationen (akut nefrit) uppkommer i anslutning till en infektion t.ex. streptokockinfektion. Nefrit uppträder därför som följdsjukdom efter akut halsfluss, scharlakansfeber eller obehandlad impetigo (svinkoppor), orsakade av streptokocker. Akut nefrit var därför vanligare förr innan penicillinet fanns.
Symtom njurinflammation (nefrit)
Barnet, ofta en pojke i förskoleålder eller tidig skolålder, insjuknar med trötthet, dålig aptit, blekhet, huvudvärk och svullnad (ödem) f.a. kring ögonen ett par veckor efter en streptokockinfektion. Urinen kan bli rödfärgad av blod och skummig av äggvita (protein). Blodtrycket kan vara lätt förhöjt.
Behandling
Kontakta sjukvården om Ditt barn har blod i urinen eller att det finns andra misstänkta symtom på njurinflammation. Det vanliga är att barnet blir inlagt och får penicillin. Ibland behövs också vätskedrivande och blodtryckssänkande behandling.
Den nefrit som beror på streptokocker har god prognos på så sätt att den nästan alltid läker ut även om det kan ta tid.
Det händer att barnet i samband med andra infektioner kan få lite blod och äggvita i urinen. Den här typen av återfall är vanliga men går över med tiden.
Det finns andra mer sällsynta nefriter som inte läker ut lika bra, som återkommer och orsakar permanent dålig njurfunktion. Då måste man göra en utförligare utredning med prov från njurvävnaden, s.k. njurbiopsi.
Symtom nefros
Nefroser eller nefrotiska syndrom är tillstånd då njurarna inte kan behålla äggviteämnen (=proteiner) utan de läcker ut i stora mängder i urinen. Det är ännu inte känt vad som egentligen orsakar nefros.
Proteiner behövs i blodbanan för att inte vätska ska lämna blodkärlen och orsaka vätskeansamlingar i hud och annan vävnad (=ödem).
Nefros är vanligast bland barn i förskoleålder. Barn med nefros blir trötta och bleka med svullna underben (ödem). Barnet ser svullet ut runt ögonen och ibland kan ögonlocken bli så svullna att det kan vara svårt att öppna ögonen. Kisset skummar kraftigt i toaletten p.g.a. alla äggviteämnen som förloras.
Behandling
Misstänker man nefros hos sitt barn, skall man söka sjukvården. Symtomen och fynden är ofta tydliga. Barnet läggs in några dagar för behandling med såväl vätskedrivande medicin, som tillförsel av albumin (ett blodäggviteämne). Kortison sätts in i hög dos i flera veckor och i lägre dos i månader.
Barnet kan få biverkningar av kortisonet, som går över när behandlingen upphör. Barnet kan få återfall i samband med infektioner. Det kan ibland bli nödvändigt med njurvävnadsprov (biopsi). I de allra flesta fall är prognosen god - nefrosen läker utan följdverkningar.
Granskad maj 2010